Nyheter
Utredare: Garantera möjligheten till judisk omskärelse
Tioårig nationell strategi, med början 2025, ska göra det lättare att leva som jude i Sverige
Judiska Centralrådet bör få stöd att inrätta ett nationellt judiskt informationscentrum. Det offentliga Sverige bör uppmärksamma judiska högtider och helgdagar, och regeringen bör säkerställa att det även fortsättningsvis är tillåtet att omskära judiska pojkar. Det är några av de förslag som en utredare presenterade för regeringen på onsdagen.
Utredaren Maria Arnholm har haft i uppgift att föreslå en nationell strategi för att stärka judiskt liv i Sverige, med fokus på överföringen av judisk kultur och jiddisch till yngre och framtida generationer.
Det största hindret för att kunna leva ett judiskt liv i dag, menade hon när förslagen presenterades, är en utbredd antisemitism, samt en otrygghet, oro och rädsla som den ger upphov till.
– Det hämmar på olika sätt möjligheten att kunna leva ett judiskt liv, sa Maria Arnholm enligt TT när hon överlämnade sina förslag för kulturminister Parisa Liljestrand (M).
Så handlar också flera förslag om hur antisemitismen kan stävjas. Bland annat bör Brottsförebyggande rådet få i uppdrag att göra en fördjupad studie av antisemitiska hatbrott, medan Statens skolverk och Forum för levande historia bör ges fortsatta uppdrag för att arbeta med demokratistärkande insatser för att motverka antisemitism och andra former av rasism i skolan.
Judisk utbildning
De allra flesta förslag syftar dock till att på olika sätt stärka judisk kultur och utbildning. Bland annat bör Statens kulturråd under en femårsperiod specifikt främja utgivningen av litteratur om judiskt liv för barn och unga. Skolan bör dessutom i högre grad beakta att judiska barn har behov av ledighet på judiska helgdagar, och ha dessa i åtanke när provdatum för nationella prov planeras.
Utredaren anser också att definitionen av ”konfessionella inslag” i skollagen bör ses över, i syfte att ”större hänsyn ska tas till vad som är kulturella och traditionella inslag snarare än konfessionella inslag i utbildningen” i judiska skolor.
När det gäller den judiska traditionen att låta omskära pojkar, brit milah, påpekar utredaren att det finns en oro bland landets judar för att detta inte ska tillåtas framöver.
”Judiska Centralrådet menar att det finns ett tolkningsutrymme som i praktiken riskerar att innebära att ingreppet inte längre kan utföras [av en utbildad specialist] med särskilt tillstånd från Inspektionen för vård och omsorg”, skriver utredaren, och föreslår att regeringen överväger ”åtgärder för att långsiktigt säkerställa att brit milah är möjligt att genomföra i Sverige”.
Jiddisch kulturbärande
När det gäller minoritetsspråket jiddisch konstaterar utredaren att språket ses som kulturbärande och en integrerad del i den judiska kulturen, även om det är få som talar det. Snarare är det hebreiska som fungerar som vardagsspråk, och som har betydelse för att man ska förstå böner och sånger vid gudstjänster.
”Det offentligas arbete med jiddisch är angeläget, men behöver vara relevant i förhållande till den judiska minoritetens och språkbärarnas behov”, står det i utredningen, som anser att samhällets arbete med att översätta myndighetsinformation och samhällsinformation till jiddisch ”har fått för stor prioritet i förhållande till andra insatser som det offentliga kan göra för att stärka judiskt liv och jiddisch i Sverige”.
I utredningen nämns också de problem som många svenska judar upplever i relation till tillgången på kosherslaktat kött, vilket på grund av det svenska förbudet mot slaktmetoden måste importeras.
”Det uppfattas av många i den judiska minoriteten som problematiskt att det ursprungliga förbudet mot kosherslakt infördes på 1930-talet under inflytande av tyska lagar. Det finns önskemål i den judiska minoriteten om att bakgrunden till lagen och förbudets motiv ska ses över”, skriver utredaren.
Något konkret förslag lägger man dock inte, annat än att skriva att den judiska minoriteten måste ”kunna känna sig trygg i att [bland annat kosherlivsmedel] är tillgängliga och tillåtna i Sverige, både i dag och i framtiden”.