Nyheter
Utspelen vi minns kring kyrkovalet
I dag, söndagen den 19 september, är det kyrkoval. Här gör vi en tillbakablick över utspelen som stuckit ut.
Va, ställer Fredrick Federley upp i kyrkovalet? Nyheten slog ned som en bomb i april och det var första gången valet fick stor medial uppmärksamhet. Även om den tidigare C-toppen enbart tänkte kandidera i sin hemförsamling blev kritiken massiv, eftersom han, stukad av en skandal, nyligen lämnat politiken. Det dröjde inte läge förrän han drog tillbaka sin kandidatur.
Lite lättare färd på vägen fick artisten Gustaf Norén, från gruppen Mando Diao, som glatt deklarerade att han kandiderar för Socialdemokraterna.
Namnförvirringen
Inte bara nya kandidater, utan även nya nomineringsgrupper, fick under våren viss uppmärksamhet. Två nya grupper hamnade snabbt i namnproblem. Det började med det kontroversiella nationalistpartiet Alternativ för Sverige, som först inte fick ställa upp under eget namn, med motivering att det var för likt Borgerligt alternativ. Beslutet ändrades dock och partiledare Gustav Kasselstrand förklarade att de går till val på att Svenska kyrkan ska jobba med återvandring.
Även gruppen Mask fick hastigt och lustigt byta namn, och går nu till val under namnet Himmel och jord.
Namnförvirring verkar vara något som är regel snarare än undantag. MPSK De Gröna ville byta namn för att distansera sig från Miljöpartiet, men fick nej. Även Kristdemokrater för En levande kyrka har nekats namnbyte genom åren, även här uppstår ibland lite förvirring om relationen till KD, som de står helt fristående ifrån.
Politiseringen i kyrkan
En av de stora frågorna i detta kyrkoval är den återkommande frågan om de politiska partiernas närvaro. Frågan hamnade i blickfånget när Dagen intervjuade ärkebiskop Antje Jackelén.
– Det mest konsekventa vore att inte ha nomineringsgrupper med partipolitiska kopplingar, sa ärkebiskopen.
Hon kallade partiernas närvaro för en anakronism och trodde att de på sikt kommer att försvinna.
Två tidigare ärkebiskopar, Gunnar Weman och KG Hammar, stämde snart in i kritiken mot de politiska partiernas närvaro i kyrkopolitiken.
Smått historiskt blev det också när de tre grupperna som vuxit fram inom Svenska kyrkan för första gången gjorde ett utspel tillsammans.
“Våra tre grupper rymmer en spännvidd av uppfattningar som alla ryms inom Svenska kyrkan och därmed behövs inte sekulära partier för att behålla bredd och plats för oliktänkande”, skrev ledarna för Posk, Frimodig kyrka och Öppen kyrka.
Så resonerar partierna
S, C och SD är de enda riksdagspartierna som i dag ställer upp i kyrkovalet och det visade sig att SD faktiskt kan tänka sig att kasta in handduken, något som ska diskuteras efter valet.
– Men vi inte kan lämna styret av Svenska kyrkan helt fritt åt Socialdemokraterna, sa partiledare Jimmie Åkesson.
Några sådana planer fanns dock inte hos Socialdemokraterna, deklarerade Stefan Löfven. Han beskrev Svenska kyrkan som en viktig samhällsaktör och att hans parti därför ska vara kvar för att ta ansvar.
Men vad är då taktiken hos de nomineringsgrupper som vill bli av med de politiska partierna? Hans-Olov Andrén från Posk förklarade att det inte går att förbjuda någon att ställa upp i ett kyrkoval, utan hoppet står snarast till att vädja till de politiska partierna att tänka om.
– Jag tror på den plötsliga ideologiska klarsynen och att det kan gå snabbt, säger Hans-Olof Andrén.
Vem vet, kanske kommer denna plötsliga ideologiska klarsyn drabba Centerpartiet som nästa vecka har partikongress där de ska behandla en motion om att de som parti bör lämna kyrkopolitiken.
Bli mer missionerande
Nomineringsgrupperna vill så klart lyfta sina egna hjärtefrågor i ett val. Socialdemokraterna vill få in mer feminism i kyrkopolitiken, Frimodig kyrka vill se en utredning av gudstjänstkollapsen samt att kyrkan ska bilda en ny missionsorganisation. Borgerligt alternativ vill se en internkyrklig coronautbetalning till församlingarna och FiSK vill öka kunskapen om kristen tro bland landets ungdomar.
När tidningen Dagen granskat kyrkovalet närmare har vi konstaterat att det är en ojämlik kamp mellan de politiska partierna som har sin partiapparat till förfogande och de inomkyrkliga grupperna som främst förlitar sig på ideella krafter.
Det är en himmelsvid skillnad, konstaterade Leif Nordlander från Frimodig kyrka.
De flesta i kyrkan predikar mångfald, men samtidigt är det nästan bara svenskklingande namn som står på listorna till kyrkovalet. Faktum är att den grupp med störst etnisk mångfald på kyrkomötet är Sverigedemokraterna.
– Det märks väldigt tydligt och jag får en hel del blickar, säger Jonas Chongera (SD), den enda afro-svensken invald på kyrkomötet.
Het fråga om vigslar
En av de frågor som fått störst medialt utrymme handlar om Svenska kyrkan ska tvinga alla präster att viga samkönade par, inte som i dag, där två olika teologiska hållningar samsas sida vid sida och där enskilda präster får neka samkönade vigslar.
Frågan har främst drivits av Socialdemokraterna och argumenten för och emot har debatterats flitigt. En socialdemokratisk riksdagsledamot menade att de präster som inte är villiga att viga alla har en en rutten människosyn.
Efter att Centerpartiet svängt i frågan gick vi på Dagen igenom förutsättningarna. Eftersom biskoparna tidigare sagt nej krävs det att kyrkomötet röstar igenom förslaget med 3/4-majoritet med minst ett kyrkoval emellan. Först 2027 skulle förslaget i så fall kunna klubbas igenom.
När ärkebiskop Antje Jackelén blev intervjuad var hon mycket förvånad att det här var en fråga i kyrkovalet över huvud taget och menade att förslaget inte är genomförbart.
Jesus är socialist
Tidigare kyrkoval har dominerats av att alla ska vara emot SD. Även i denna valrörelse har retoriken dykt upp, exempelvis har liberalen Carl B Hamilton gått med i kyrkan enbart för att kunna rösta mot SD. Nomineringsgruppen Visk har inte bara argumenterat för att Jesus är socialist, utan också för att man ska rösta för att mota bort högerextrema krafter. De blev sedan av misstag kallade “hittapådemokraterna” i kyrkans bilaga i Västerås. Visk är sedan länge fristående från Vänsterpartiet, men verkar gladeligen använda sig av allt stöd de kan få från partiet, inklusive partiledare Nooshi Dadgostar. Hon deltog i Visks valupptakt, trots att hon är uttalad ateist och inte medlem i Svenska kyrkan.
Ateister som vill vara med och påverka Svenska kyrkan finns också på annat håll, exempelvis Anna Wallentheim, riksdagsledamot som jobbar som valledare för S i Hässleholm.
Trump-anklagelser
Socialdemokraterna har detta valår inte bara sökt konflikt med SD, utan även Posk. Argumentet har varit att denna inomkyrkliga grupp vill frånta majoriteten av medlemmarna makten, i och med att de vill ändra valsystemet till indirekta val.
Konflikten fick fart efter att Aftonbladets politiske chefredaktör Anders Lindberg klampande in i debatten. Han menade att grupper som Posk och Frimodig kyrka är odemokratiska och har en retorik som liknar Donald Trump och Victor Orbán. Dessutom var han framme och stämplade de båda grupperna som högerkonservativa samt ultrahöger, en beskrivning som de själva motsätter sig å det grövsta.
Rekord i sakfel, konstaterade Dagens ledarredaktör Frida Park.
Även Posk och Frimodig kyrka slog bakut och svarade Anders Lindberg med var sitt öppet brev.
Valkompassen går varm
Värt att uppmärksamma är att Borgerligt alternativ släppt in flera SD-politiker på sin lista i Säffle. Att den som blir inröstad på kyrkomötet kommer att tjäna 10 000 kronor, samt att den nomineringsgrupp som varit flitigast att skriva motioner till höstens kyrkomöte är Frimodig kyrka. Även Svenska kyrkan som skogsägare har blivit omdebatterat inför valet.
Så vad ska man då rösta på? För många är kyrkovalet obegripligt. Men ett viktigt verktyg, som testats av fyra frispråkiga opinionsbildare, är tidningen Dagens valkompass. Där kan man svara på 20 frågor för att sedan få reda på vilken nomineringsgrupp man ligger närmast. På söndag är det kyrkoval och den som tröttnat på alla kampanjer om att Svenska kyrkan ska vara öppen, välkomnande, solidarisk och hjälpsam kan snart pusta ut. Valresultatet väntas komma framåt midnatt.
Jacob Zetterman är reporter på Dagen.
