Nyheter
Vad vill partierna göra med kyrkan i kyrkovalet?
Måste en präst viga samkönade par? Går det att rösta bort de politiska partierna? Dagen har frågat kyrkopolitikerna vilka frågor de anser vara viktigast i höstens kyrkoval.
Den 17 september smäller det. Alla som är medlemmar i Svenska kyrkan får gå till valurnan och säga sitt om kyrkans framtida styre. Men vad ska man rösta på? Många känner sig säkert bekväma med någon av de nomineringsgrupper som ställer upp. Andra undrar vad de olika grupperna egentligen vill.
Dagen har därför frågat de elva nomineringsgrupper som i dag är invalda till kyrkomötet utifrån ett nationellt mandat vilka frågor de vill lyfta i kyrkovalet.
Svaret blev en hel del visioner, exempelvis att Svenska kyrkan ska vara en öppen folkkyrka. Men även några mer konkreta sakfrågor, där det i vissa fall bränner till, då grupperna tycker olika.
Så svarade politikerna: Det är den viktigaste frågan i kyrkovalet
En sådan fråga är om en präst måste viga samkönade par. När kyrkomötet år 2009 bestämde att samkönade par ska få gifta sig i Svenska kyrkan bestämde man också att de präster som av teologiska skäl inte vill viga samkönade par inte kan tvingas till det.
På tapeten igen
Nu är frågan på tapeten igen, inte minst efter statsminister Stefan Löfvens utspel i juni. Men det är inte bara S som vill att präster måste viga samkönade par, även Öppen kyrka och FiSK är tydliga att de vill skärpa reglerna.
Mot sig har de nomineringsgrupper som försvarar rådande ordning, och som argumenterar att olika åsikter i äktenskapsfrågan måste få finnas inom Svenska kyrkan.
Här finns Frimodig kyrka, POSK och En levande kyrka/KD, där Frimodig kyrka går längst åt motsatt håll då deras grundhållning är att äktenskapet egentligen är till för man och kvinna.
En annan fråga som ständigt är aktuell i kyrkoval är partiernas inblandning i kyrkopolitiken. Genom årens lopp har ett efter ett av riksdagspartierna släppt taget och i stället bildat fristående nomineringsgrupper.
Numera återstår trion S, C och SD. Deras närvaro i kyrkopolitiken kritiseras främst av de helt partipolitiskt fristående grupperna. POSK bildades exempelvis enbart i protest mot partiernas inblandning i kyrkopolitiken, och är tillsammans med Frimodig kyrka de starkaste kritikerna. De två lyfter också fram partipolitiseringen som en av kyrkovalets viktigaste frågor.
Den tredje fristående gruppen, Öppen kyrka, har en liknande kritisk grundsyn, men har en något större acceptans att politiska partier deltar i kyrkovalet.
Läs mer: Vilken är den viktigaste frågan i kyrkovalet?
Jacob Zetterman är reporter på Dagen.
