Vänstervindar i norska valet

Högervinden i Norge har mojnat, berättar politiska redaktören Berit Aalborg på kristna tidningen Vårt Land.

– Jag har bevakat många val, och det här är det svåraste hittills att rapportera om just därför att så många väljare förflyttar sig fort, säger hon.

Även kristna väljare har förflyttat sig sedan 2017.

Just nu ser det ut som att det blir regeringsskifte i Norge efter helgens stortingsval. Det rödgröna blocket är större i opinionsmätningarna, och så har det varit de senaste månaderna, berättar Berit Aalborg.

– Väljarna har rört sig till vänster, det är en förflyttning som gäller hela samhället, säger hon.

– Mycket tyder därför på en rödgrön seger. Om valresultatet blir som siffrorna visar nu tror jag att det blir socialdemokratiska Arbeiderpartiet som får leda landet tillsammans med Senterpartiet och Socialistisk Venstre (SV).

Ändrat politiskt landskap

Men, tillägger hon, Senterpartiet vill helst inte sitta i samma regering som Socialistisk Venstre, medan Arbeiderpartiet vill ha SV med – så det kan komma att bli en del förhandlingsrundor.

Norge leds i dag av en koalitionsregering, som när den tillträdde bestod av högerpartiet Höyre, Kristelig folkeparti (KrF), Venstre (ett borgerligt parti) och Fremskrittspartiet. År 2020 hoppade Fremskrittspartiet av, de övriga tre finns kvar.

Sedan valet 2017 har det politiska landskapet förändrats mycket, berättar hon. Många väljare har rört sig åt vänster. Även de kristna rösterna har förflyttat sig.

Det politiska landskapet i Norge påminner en del om det svenska, men det finns också stora skillnader. En av dem är att det finns två partiet som liknar vårt svenska Centern: Senterpartiet och Venstre. Venstre är ett liberalt parti, medan Senterpartiet är ett renodlat landsbygdsparti. Just landsbygdsfrågor har varit heta detta valår.

– I Norge har vi, jämfört med Sverige, haft många som bor i glesbygd. Vi har också satsat mycket på landsbygden. Men under senare år har det skett en urbanisering och en centralisering, vilket har lett till att vi nu under valet har vi sett något av ett landsbygdsuppror.

Miljöfrågor en het valfråga

Senterpartiet är ett stort parti i Norge och har just nu stöd av cirka 14 procent av väljarna. Sämre är det ställt med Kristelig folkeparti, som nätt och jämnt klarar riksdagsspärren på fyra procent. Det samma gäller Venstre.

En annan valfråga som kommit högt på agendan i år är miljöfrågor. Frågorna aktualiserades inte minst efter FN:s klimatrapport, som kom för ett par veckor sedan.

– Miljöfrågor har varit mycket på tapeten. Det har framför allt handlat om huruvida vi ska leta efter nya oljefält i Norge. Högern, Arbeiderpartiet, Fremskrittspartiet och Senterpartiet vill det, men de mindre partierna vill det inte, säger Berit Aalborg.

Har det funnits några heta valfrågor som man kan definiera som typiskt kristna frågor?

– Ja, abortfrågan är en sådan fråga, och den har varit uppe till diskussion under valkampanjen. I Norge måste man gå till en särskild nämnd om man önskar abort efter vecka 12. Arbeiderpartiet, Socialistisk Venstre och Venstre vill ta bort nämnderna och tillåta senare abort. KrF vill ha en mer restriktiv abortlag än den vi har i dag. Det har varit mycket diskussion om detta.

Under förra valet talades mycket om “jakten på kristna väljare”, men i årets val har det inte varit fokus på denna väljargrupp, säger Berit Aalborg. Hon berättar att efter en intern strid i KrF år 2018 när högerblocket i partiet vann striden om vilken inriktning partiet skulle ha – med en minimal övervikt på 6 röster – valde en stor grupp att lämna KrF.

– Vissa gick till Miljöpartiet De Gröna, andra gick till Arbeiderpartiet, många till Senterpartiet. Några bildade ett nytt parti som är mycket litet. I dag finns det också kristna i de flesta partier.

Uppståndelse runt minister

KrF befinner sig nära 4-procentsspärren, vid de senaste opinionsmätningarna hade partiet mellan 3,6 och 4,2 procent. En fråga som fått stor uppmärksamhet i medierna och som blivit problematisk för KrF är att före detta partiledaren Kjell Ingolf Ropstad, nu barn- och familjeminister, under en tioårsperiod fått gratis boende i Oslo därför att han valt att folkbokföra sig hemma hos sin mamma. Ett tilltag som inte är olagligt, men som fått många att reagera, eftersom han tjänat mycket pengar på detta.

– Han säger själv att han är ledsen, och det verkar som om han har partiets stöd. Kristna ledare har också gått ut och manat människor att ändå rösta på KrF, säger Berit Aalborg.

Vilka frågor har varit frånvarande i valet?

– Jag tycker att det har varit mycket nationellt fokus i år. När man pratar om miljöfrågor till exempel handlar det bara om oljeproduktionen. Men miljöfrågor handlar också bland annat om klimatflyktingar. Det är väldigt få som pratar om detta. När det gäller de viktiga frågorna om flyktingar och bistånd finns det bara ett parti som pratar om det, och det är högerpopulistiska Fremskrittspartiet, som vill stoppa all invandring och allt bistånd.

Inger Alestig

Inger Alestig är tidigare reporter på Dagen.