Var Jesus feminist eller inte?

Att Jesus bröt mot samtidens normer när han mötte kvinnor är tydligt. Han umgicks med och talade till kvinnor på ett sätt som var uppseendeväckande.

Men gör det honom till feminist? Torsten Åhman menar det, åtminstone om man definierar feminism som ”strävan efter att förbättra kvinnans ställning i samhället.”

– Historikern Kaari Utrio, som har skrivit en en rad böcker i kvinnohistoria, menar att det i Nya testamentet framgår tydligt att Jesus hade en exceptionell inställning till kvinnorna, säger Torsten Åhman.

Torsten Åhman tror att Jesus påverkades av sin mamma Maria i synen på kvinnan.

– Jesus hade ju växt upp i den revolutionära miljö som uttrycks i jungfru Marias lovsång. Det var en stark kvinnokraft där, säger han.

Han ser hur denna inställning är märkbar i alla bibelställen som handlar om Jesu möten med kvinnor. Det gäller till exempel i Johannesevangeliet då vännen Maria, syster till Marta, häller en flaska dyrbar nardusbalsam i hans hår. När hon får kritik av Judas för att slösa försvaras hon av Jesus.

– Även hans lärjungar förvånades över hans sätt att behandla kvinnor. Och jag tror inte det är underligt att det berättas i Apostlagärningarna att många kvinnor blev kristna. Det fanns något i den ursprungliga kristendomen som tilltalade kvinnor, säger Torsten Åhman.

Prästen Anna Sophia Bonde är mer försiktig med att ge Jesus stämpeln som feminist.

– Jesus är hela världens frälsare, det är det viktiga.

Hon tycker också att berättelserna i Bibeln inte så enkelt går att passa in i en feministisk mall.

– Om man skulle argumentera för att Jesus var feminist vore väl det tydligaste stället att plocka fram berättelsen om Marta och Maria, hur Jesus förebrår Marta och markerar att Marias lyssnande är minst lika viktigt som det praktiska arbetet. Men samma ställe visar ju att det som gör Maria mest lycklig är att sitta vid Jesu fötter – och det kan väl knappast vara en feministisk idealbild! säger hon.

Hur ser du på relationen mellan feminism och kristen tro?

– Det har funnits och finns många som utifrån sin kristna tro kämpar för en bättre värld. Gud manar oss att ta ansvar, det är en del av förvaltarskapet. Vi får bara vara försiktiga så att inte vår kamp blir en humanism med andliga förtecken. Människan kan inte frälsa sig själv eller rädda världen, och att reducera ondskan i världen till patriarkala strukturer är lite väl enkelt. Det kan också göra att man kanske inte vill samarbeta med sådana, vita män i medelåldern, som man utifrån sin ideologi uppfattar som fiender.

Torsten Åhman: I väckelsetider finns alltid starka kvinnor

Torsten Åhman menar att kyrkan ofta misslyckats att förvalta det viktiga arv av jämlikhet han upplever hos Jesus.

– Delvis är det förfärligt dåligt. Men det finns också positiva exempel. Ofta har det i väckelserörelsernas första generation funnits starka kvinnor, det är oerhört tydligt i Sverige. Predikanten och teologen Catherine Booth är också ett exempel på det.

Anna Sophia Bonde: Feminismen känns sekteristisk

Anna Sophia Bonde är kritisk till det hon kallar ”den ensidiga fiendebilden” inom feminismen.

– Jag tror att den är en bidragande orsak till de många splittrade relationerna i vår tid, att det är så svårt att få ett äktenskap att fungera. Feminismen, sådan den framstår i vår svenska kontext, får mig att misstänka min man snarare än samarbeta med honom och tacka Gud för honom.

Tycker du man kan vara feminist och kristen?

– Det finns ju många som är det, Gud välsigne dem! Det jag vänder mig mot är den misstro som kan möta den man eller kvinna som vågar uttala sin tveksamhet inför att ställa sig under den etiketten, som om den tveksamheten gjorde en till en sämre människa. Feminismen, så som jag ofta mött den, har aldrig fått mig att känna att jag vill vara med i klubben, eller att jag får vara med. Det kan faktiskt kännas lite sekteristiskt!

Jonatan Sverker

Jonatan Sverker är tidigare reporter på Dagen.