”Vi behöver nya former för gemensam bön”

Församlingar behöver våga förnya sina former för gemensam bön, och gärna se till böneinitiativ som 24-7-rörelsen. Det menar Mikael Hallenius, som talat om bön under Lapplandsveckan i Västerbotten.

– Vad bra du predikade i går!

HUSBONDLIDEN. Det är ingen 50- eller 60-plussare som kastar en uppskattande kommentar till Mikael Hallenius utanför kaféet på Lappis, utan en av tonåringarna som hjälpt till med att snygga upp bänkarna som står på backen strax utanför.

Mikael Hallenius, pastor inom Evangeliska frikyrkan, teolog och lärare på Akademi för ledarskap och teologi i Örebro, ler brett. Han har just talat om glädjen i att se myllret av barn och unga på Lappis, som han beskrivit som ”en plantskola för unga ledare”.

Kommentaren blir dessutom lite av ett kvitto på hur Mikael Hallenius tänker inför öppna kristna möten, som de i Husbondliden utanför Lycksele.

– Om jag ska predika och undervisa inför en stor grupp människor siktar jag på att en trettonåring ska fatta, för då vet jag att de flesta kommer att hänga med, säger han.

Fem pass på två dagar

Det har varit intensiva veckor, och Mikael Hallenius är redo för semester. Han har hållit i fem pass med predikan och undervisning de senaste två dagarna, och dessförinnan varit på Torp och Nyhem. Det råder dock ingen tvekan om att hans undervisning har uppskattats av både ung och gammal.

– Jag har haft som ambition att ge vidare något som kan vara användbart i vardagen på ett enkelt sätt, och det verkar ju ha blivit så, säger han till Dagen några timmar före avresan söderut.

Något han lyft under Lapplandsveckan är vad Jesus själv säger om bön, liksom de ”faror och fällor” man kan hamna i, ”som att bönen skulle hänga på oss, eller att det inte spelar någon roll alls att vi ber”.

– Jag hade också ett pass om att ”andas mod” tillsammans, som handlade om förbönens karaktär och syfte. Bön och förbön är ju något vi gör tillsammans i församlingen, och det är viktigt att inte tappa den starka kollektiva dimensionen.

Låta bönen ta nya former

Just för att den gemensamma bönen är så kraftfull, vill Mikael Hallenius slå ett slag för att församlingarna ska låta sina bönemöten ta nya former.

– Risken är att vi kör fast i att bönen ska vara på ett visst sätt: ”Nu blundar alla och knäpper händerna jättehårt och sen talar vi i tungor i en timme”. Jag säger inte att det är fel, men det behövs andra former också, säger Mikael Hallenius.

– Om man ska ha med nya generationer och få med hela församlingen i den gemensamma bönen, då behöver vi vara kreativa.

Som exempel nämner han församlingar som inkluderar alla åldrar i bönen, eller 24-7-rörelsen. Den senare är ett internationellt initiativ som på sin svenska hemsida tipsar om olika sätt att gestalta bön, bland annat genom bönestationer med böneväggar och gemensamt konstskapande.

Hur ska man då beskriva vad bön är?

– Jag brukar alltid tänka att bön är ett sätt att vara i Gud, säger Mikael Hallenius, som vill gå ifrån idén om att vi, lite förenklat, ”får bättre kontakt” med Gud genom att knäppa händerna och be.

– Den bilden leder helt fel, eftersom den bygger på tankar om prestation och avstånd, medan bönen i själva verket är en konsekvens, eller en frukt, av livet jag har i Gud. Så när vi ber gör vi det i och genom något som redan är oss givet.

Eva Janzon

Eva Janzon är reporter på Dagen.