Viktiga valfrågor för kristna – så tycker varje parti

Partierna presenteras i bokstavsordning. Använd snabblänkarna för att gå till önskad del i artikeln.

Läs mer: Joakim Hagerius: Så kan en kristen tänka i valet av parti

Centerpartiet

KONFESSIONELLA FRISKOLOR: Vad vill ni göra med de religiösa friskolorna?

Alla skolor måste följa skollagen, läroplanen och skolans värdegrund. De ska också vara öppna för alla elever. Tydliga krav ska ställas på alla skolor oavsett huvudman. De skolor som inte lever upp till dessa krav ska kunna stängas. Vi vill att konfessionella friskolor ska vara tillåtna. Att det finns valfrihet och skolor med olika inriktning och huvudmän är i grunden positivt. Men det är också viktigt med en fungerande tillsyn och höga krav på kvalitet i utbildningen.

BISTÅND: Hur vill ni arbeta med internationellt utvecklingssamarbete och vilken roll bör civilsamhällets biståndsaktörer ha?

Biståndspolitiken ska ta sig an de stora globala utmaningarna med lokala och gröna lösningar. De lokala aktörernas kraft har en avgörande roll att spela för att påverka ett framtida samhällsbygge. Vi står upp för enprocentsmålet i biståndet. Samtidigt är transparens och uppföljning viktigt. De allra fattigaste länderna behöver prioriteras, liksom de organisationer som arbetar effektivt och uppnår resultat.

Läs mer: Stödet till Palestina skiljer partierna åt

RELIGIONSFRIHET: Vilka förslag har ni för att förbättra religionsfriheten?

Att värna religionsfriheten är en självklar princip för oss. Detta tar sig bland annat uttryck i att vi försvarar alla människors rätt att utöva sin tro, och därför behövs mer resurser till polisen och ett hårdare arbete mot hatbrott.

Religionsfriheten är också ett skäl till varför vi inte anser att konfessionella friskolor bör förhindras att verka i Sverige så länge de följer lagar och regler.

SAMFUNDSBIDRAG: Vill ni att samfundsbidraget ska behållas och hur vill ni i så fall att det ska se ut?

Vi tycker att det finns anledning att ge stöd till trossamfund som utgör en del av civilsamhället. Stöd ska bara ges till samfund som respekterar demokratiska värderingar och respekterar svensk lag. Den statliga utredningen om stöd till trossamfund har precis lämnats till regeringen. Vi har tagit del av den, men det är också viktigt att nu ta del av de synpunkter som kommer fram i remissvaren.

Läs mer: Samfundsbidrag betyder inget om kyrkans passion går förlorad

AKTIV DÖDSHJÄLP: Kan en röst på er innebära att man lägger en röst på att införa aktiv dödshjälp?

Nej, Centerpartiet är emot aktiv dödshjälp.

CIVILSAMHÄLLET: Finns det plats för kyrkor och frivilligorganisationer att driva välfärdsföretag?

De idéburna aktörerna bidrar till ökad kvalitet och valfrihet inom välfärdssektorn. Den rödgröna regeringens klappjakt på alternativa utförare i välfärden har skapat en stor osäkerhet bland både idéburna och privata aktörer. Vi ser ett behov av långsiktiga och stabila förutsättningar med tydliga kvalitetskrav och uppföljningar inom hela välfärdssektorn, i stället för ett ensidigt fokus på att försvåra för aktörer som bedriver verksamheter som uppskattas av brukare, patienter och elever.

FAMILJEÅTERFÖRENING: Ska flyktingar ha rätt att ta hit sina familjer?

Den nuvarande lagen som begränsar rätten att återförenas med sina barn har stora medmänskliga konsekvenser för människor som har lyckats fly hit, och för de anhöriga som finns kvar i farliga och hotfulla situationer. Vi vill att den som beviljats asyl i Sverige ska kunna återförenas med sin familj i Sverige.

Kristdemokraterna

KONFESSIONELLA FRISKOLOR: Vad vill ni göra med de religiösa friskolorna?

Kristdemokraterna anser att fristående skolor är en självklar och viktig del av det svenska skolväsendet. Det gäller också de religiösa. Undervisningen i religiösa friskolor ska vara icke-religiös och följa läroplanen, precis som det är idag.
Konfessionella inslag, som får ske vid sidan av undervisningen ska vara frivilliga. Europakonventionen ger rätt att välja en skola som står i överensstämmelse med den egna övertygelsen. Det är en del av religionsfriheten.

Vi vill se tätare inspektioner och uppföljning där problem framkommer.

BISTÅND: Hur vill ni arbeta med internationellt utvecklingssamarbete och vilken roll bör civilsamhällets biståndsaktörer ha?

Sverige bör verka för att i ökad utsträckning även kanalisera det humanitära stödet genom mindre civilsamhällesorganisationer och samfund som arbetar i den direkta ”frontlinjen” i katastrofområden, som har bättre lokalkännedom och som finns på plats långsiktigt. Vi vill också stärka deras möjlighet att administrera en större del av biståndet.

Ytterligare kraftansträngningar krävs för att stärka civilsamhället i repressiva miljöer och religionsfriheten bör få en mer central roll i svenskt utvecklingssamarbete.

RELIGIONSFRIHET: Vilka förslag har ni för att förbättra religionsfriheten?

Vi vill tillsätta en särskild ambassadör som kan ställa krav på religionsfrihet när handelsavtal ingås, eller genom att fördöma regimer som förtrycker sin befolkning. Men kunskapen på hela utrikesdepartementet måste stärkas, religionsfrihet ska bli obligatoriskt på diplomatprogrammet.

Det behövs tydlig information om religionsfrihet på asylboenden. Polisen har också en viktig roll i arbetet för att bekämpa hatbrott, KD föreslår 10 000 fler poliser. Vi tillför även 12 miljoner kronor till trossamfunden varje år för att förstärka skyddet av religiösa byggnader.

SAMFUNDSBIDRAG: Vill ni att samfundsbidraget ska behållas och hur vill ni i så fall att det ska se ut?

Samfunden spelar en viktig roll i det civila samhället. Dessutom utgör de ett unikt bidrag i integrationsprocessen och de gör stora samhällsinsatser genom stöd för utsatta grupper och i barn- och ungdomsverksamheter. Därför ska staten ge ekonomiskt stöd.

Det förslag som Ulf Bjereld har presenterat i sin utredning ser vi försiktigt positivt på och där finns förslag som leder till en rimlig kontroll. Statens stöd får ej ges till organisationer som vill störta demokratin.

Läs mer: Jacob Rudenstrand: Flera partier ser religion som ett problem

AKTIV DÖDSHJÄLP: Kan en röst på er innebära att man lägger en röst på att införa aktiv dödshjälp?

Nej. Om vi accepterar dödshjälp som en utväg ur en svår situation eller ett svårt lidande minskar vi samhällets ansvar för att hjälpa den utsatte. Det finns en risk för att samhället lägger ansvaret för valet att leva vidare på den enskilde eller ansvaret för att ta hand om ett handikappat barn på föräldrarna som valde att föda det. Samhället är inne på en mycket farlig väg om utomståendes subjektiva bedömning får avgöra vad som gör ett liv värt att leva.

CIVILSAMHÄLLET: Finns det plats för kyrkor och frivilligorganisationer att driva välfärdsföretag?

Ja, vi vill ge förutsättningar för en mångfald av driftsformer, där de idéburna aktörerna är en viktig part. Den sociala marknadsekonomin är den bas som kristdemokratisk ekonomisk politik vilar på. I dagens samhälle finns ett stort engagemang i gränslandet mellan den civila sfären och marknaden, inte minst inom vård- och omsorgsområdet. Vi anser att det offentliga ska stödja och vara ett komplement till det idéburna företagandet.

FAMILJEÅTERFÖRENING: Ska flyktingar ha rätt att ta hit sina familjer?

Den som bedöms ha asylskäl ska få tillfälligt uppehållstillstånd i tre år med rätt till familjeåterförening.

Liberalerna

KONFESSIONELLA FRISKOLOR: Vad vill ni göra med de religiösa friskolorna?

Vi vill låta befintliga skolor finnas kvar. Liberalerna vill också införa ett stopp för nya religiösa förskolor och friskolor och att befintliga religiösa förskolor och friskolor inte ges tillstånd att utöka antalet elever. Skolinspektionen ska ges ett särskilt uppdrag att granska skolor med religiösa inslag samt friskolor som drivs av ideella föreningar och trossamfund.

BISTÅND: Hur vill ni arbeta med internationellt utvecklingssamarbete och vilken roll bör civilsamhällets biståndsaktörer ha?

Har inte svarat på frågan. Vi på Dagen har fråga samtliga åtta riksdagspartier sju frågor, och här är den enda luckan där vi inte fått svar, även efter upprepade försök.

RELIGIONSFRIHET: Vilka förslag har ni för att förbättra religionsfriheten?

Från Liberalernas sida står vi på individens sida att fritt välja religion. I vårt partiprogram står det: Varje människa har rätt att uttrycka sin religiösa tro och utöva sin religion i gemenskap, liksom frihet att inte tillhöra någon religion. Det betyder att när den ifrågasätts tar vi strid för individen. I utrikespolitiken har vi jobbat på flera fronter. Bland annat har många av våra företrädare kämpat för kurdernas rättigheter.

Läs mer: Religionsfrihet viktigt för alla partier – men få konkreta förslag

SAMFUNDSBIDRAG: Vill ni att samfundsbidraget ska behållas och hur vill ni i så fall att det ska se ut?

I partiprogrammet står det att trossamfunden är en central del av det civila samhället och att staten har ett ansvar för att säkra en fri religionsutövning, men inte ska ta ställning för en viss religion eller vissa samfund. Liberalerna anser därför att den del av civilsamhället som utgörs av trossamfund inte ska uteslutas från bidragsgivning enbart för att de är religiöst grundade.

AKTIV DÖDSHJÄLP: Kan en röst på er innebära att man lägger en röst på att införa aktiv dödshjälp?

Det är inte tillåtet för sjukvården att hjälpa någon att avsluta sitt liv. Vi tycker att det är en bra regel. Ett beslut att dö går inte att ångra i efterhand.

Läs mer: Joakim Hagerius: Ställningstagande om dödshjälp behöver värdeargument

CIVILSAMHÄLLET: Finns det plats för kyrkor och frivilligorganisationer att driva välfärdsföretag?

Ja! Liberalerna vill underlätta för den idéburna sektorn att driva välfärdsföretag. Patienter, brukare, anhöriga och elever ska ha makt att välja. Att tillåta en mångfald av aktörer utvecklar kvaliteten i välfärden, och de idéburnas engagemang gör de än mer värdefulla. Men det innebär också att regelverken behöver ta hänsyn till att de inte fungerar riktigt som företag. Det behövs möjligheter till undantag från LOU, och vi vill se mer av idell-offentlig samverkan.

FAMILJEÅTERFÖRENING: Ska flyktingar ha rätt att ta hit sina familjer?

Vi anser att den mamma eller pappa som flytt krigets Syrien ska kunna återförenas med sina barn. Vi är kritiska till att regeringen försvårat för familjer att återförenas.

Miljöpartiet

KONFESSIONELLA FRISKOLOR: Vad vill ni göra med de religiösa friskolorna?

Det finns friskolor med konfessionella huvudmän som gör ett bra jobb och följer alla regler. Men det finns också aktörer som sannolikt skulle ha svårt att klara en granskning. Regeringen har därför nyligen i en lagrådsremiss föreslagit en skärpt lämplighetsprövning av enskilda som vill starta fristående skolor, oavsett om de har konfessionell inriktning eller inte.

Inget barn ska i någon svensk skola utsättas för direkt eller indirekt tvång att delta i aktiviteter av religiös art och all undervisning ska vara helt fri från religiös påverkan.

Läs mer: Frida Park: Ta parti för de kristna skolorna

BISTÅND: Hur vill ni arbeta med internationellt utvecklingssamarbete och vilken roll bör civilsamhällets biståndsaktörer ha?

Vi har under denna mandatperiod stärkt svenskt bistånd och i år presenterat den största biståndsbudgeten någonsin. Biståndet uppgår nu till 1 procent av BNI. Vi vill nästa mandatperiod fortsätta att stå upp för enprocentsmålet, för biståndseffektivitet och minskade avräkningar.

Vad gäller civilsamhället har regeringen verkat för att skapa förutsättningar för civilsamhället att tydligt komma in i det strategiarbete som styr utvecklingssamarbetet. De civila samhällsorganisationerna getts en uppgraderad och tydligare roll i utformningen av det svenska biståndet.

RELIGIONSFRIHET: Vilka förslag har ni för att förbättra religionsfriheten?

Miljöpartiet har i regeringsställning gjort en tydlig höjning av anslagen till trossamfunden i syfte att stärka deras säkerhetsarbete. Vi har tillsatt en utredning gällande statens stöd till trossamfunden, i syfte att föreslå ett nytt regelverk för förtydligade krav på demokratiska värderingar i överensstämmelse med religionsfriheten.

SAMFUNDSBIDRAG: Vill ni att samfundsbidraget ska behållas och hur vill ni i så fall att det ska se ut?

Miljöpartiet vill i enlighet med utredningsförslaget att bidragen finns kvar men skärps med tydligare demokratikrav. Trossamfunds- eller föreningsbidrag ska inte utbetalas till organisationer som motarbetar grundläggande demokratiska principer.

AKTIV DÖDSHJÄLP: Kan en röst på er innebära att man lägger en röst på att införa aktiv dödshjälp?

Frågan om dödshjälp innebär svåra etiska ställningstaganden. Miljöpartiets kongress har tagit ställning för att frågan om dödshjälp ska utredas.

CIVILSAMHÄLLET: Finns det plats för kyrkor och frivilligorganisationer att driva välfärdsföretag?

För att stärka mångfalden i vården är vi övertygade om att civilsamhället och den idéburna sektorn kan fungera som vårdgivare i framtiden. Vi vill möjliggöra för fler idéburna offentliga partnerskap och att de idéburna organisationerna inom vård och omsorg blir en större del av vård och omsorgssektorn, till exempel vårdgivarna som är verksamma inom Famna.

FAMILJEÅTERFÖRENING: Ska flyktingar ha rätt att ta hit sina familjer?

För Miljöpartiet är det en självklarhet att alla familjer ska ha rätt att leva tillsammans. Sverige blir inte ett bättre land för att ett barn tvingas växa upp här utan sina föräldrar eller för att en mamma som försöker etablera sig i Sverige ska behöva oroa sig över sina barn som är kvar i ett flyktingläger. Att personer som fått uppehållstillstånd i Sverige får återförenas med sina familjer förbättrar också deras möjlighet till etablering.

Moderaterna

KONFESSIONELLA FRISKOLOR: Vad vill ni göra med de religiösa friskolorna?

Moderaterna anser att konfessionella friskolor fortsatt ska vara tillåtna, förutsatt att de följer gällande lagstiftning och läroplan.

BISTÅND: Hur vill ni arbeta med internationellt utvecklingssamarbete och vilken roll bör civilsamhällets biståndsaktörer ha?

Sverige har ett moraliskt ansvar att arbeta för att utrota fattigdom och förtryck. Det målet är långt ifrån uppnått. Sverige ska därför ha en ambitiös utvecklingspolitik och ett generöst bistånd. Vi står fortsatt bakom enprocentsmålet för den totala biståndsramen. Sveriges bistånd ska främja demokrati, mänskliga rättigheter och hållbar utveckling samt hävda internationell rätt och jämställdhet.

RELIGIONSFRIHET: Vilka förslag har ni för att förbättra religionsfriheten?

Friheten att utöva sin religion garanteras gentemot det allmänna genom regeringsformen. Hatbrott mot personer på grund av deras tro ska bekämpas. Samtidigt har varje människa rätten att inte ha en religion och att fritt konvertera från en religion till en annan. Vidare är religionsfrihet en fråga som ska genomsyra allt arbete på UD. Det gäller både diplomatiska kontakter, strategiska beslut, regleringsbrev för myndigheter och biståndsstrategier.

SAMFUNDSBIDRAG: Vill ni att samfundsbidraget ska behållas och hur vill ni i så fall att det ska se ut?

Trossamfunden är viktiga för Sverige, inte minst vad gäller samfundens sociala arbete. Vi anser att samfundsbidragen ska behållas. Samtidigt är det grundläggande att statliga medel endast lämnas till trossamfund som bidrar till att upprätthålla och stärka de grundläggande värderingar som samhället vilar på. Moderaterna har deltagit med en representant i den statliga utredarens parlamentariska referensgrupp och då ställt oss bakom utredarens förslag.

AKTIV DÖDSHJÄLP: Kan en röst på er innebära att man lägger en röst på att införa aktiv dödshjälp?

Moderaterna verkar inte för en legalisering av dödshjälp i Sverige. Samhället ska värna rätten till liv. Dödshjälp strider mot den principen. Dessutom ser Moderaterna att en legalisering av dödshjälp ofrånkomligen för med sig stora problem i tillämpningen, till exempel vad gäller avvägningar om frivillighet och den medicinska yrkesetiken.

Läs mer: Joakim Hagerius: Ställningstagande om dödshjälp behöver värdeargument

CIVILSAMHÄLLET: Finns det plats för kyrkor och frivilligorganisationer att driva välfärdsföretag?

Moderaterna välkomnar en mångfald av aktörer inom välfärden och därmed ser vi att det finns plats för kyrkor och frivilligorganisationer att driva välfärdsföretag, förutsatt att de uppfyller tillstånds- och kvalitetskrav. Vi tycker det är viktigt att uppmärksamma de särskilda värden som idéburna verksamheter kan bidra med.

FAMILJEÅTERFÖRENING: Ska flyktingar ha rätt att ta hit sina familjer?

Den som beviljats status och uppehållstillstånd som flykting i Sverige ska enligt de internationella regelverk som Sverige undertecknat ha möjlighet att återförenas med sin familj. Det ska i huvudsak gälla personens make/maka, underåriga barn och föräldrar till underåriga barn. Vidare står vi bakom den tillfälliga lagen om uppehållstillstånd och de regler som framgår där gällande familjeåterförening.

Läs mer: Kyrkornas hjärtefråga familjeåterförening splittrar partierna

Socialdemokraterna

KONFESSIONELLA FRISKOLOR: Vad vill ni göra med de religiösa friskolorna?

Socialdemokraterna vill se en skola fri från konfessionella inslag, med respekt för de internationella åtaganden som Sverige ingått och de nationella minoriteternas ställning. Den utredning som regeringen tillsatt tittar nu på exakt vilket handlingsutrymme som Europakonventionen ger oss att få bort de här inslagen. När vi får de slutsatserna kan vi gå vidare med att ta fram ett konkret lagförslag.

BISTÅND: Hur vill ni arbeta med internationellt utvecklingssamarbete och vilken roll bör civilsamhällets biståndsaktörer ha?

Vi vill fortsätta att utveckla den utvecklingspolitik den socialdemokratiskt ledda regeringen har fört under denna mandatperiod. Den feministiska utrikespolitiken gör skillnad.

Vi anser att genom människors möjlighet till organisering, arbete och egen försörjning skapas frihet, utveckling och välstånd. Vi vill att utvecklingssamarbetet främjar uppbyggnaden av sociala trygghetssystem såsom barnbidrag, sjukpenning, arbetslöshetsersättning och pensioner.

Vi vill också understryka vikten av att i utvecklingssamarbetet arbeta för rätten att organisera sig fackligt.

RELIGIONSFRIHET: Vilka förslag har ni för att förbättra religionsfriheten?

För att stärka arbetet och öka kunskapen om religionsfrihetsfrågorna har den socialdemokratiskt ledda regeringen tillsatt en särskild ambassadör för mänskliga rättigheter, vars arbete bland annat ska fokusera på religionsfrihet. Även Alexandria-institutets verksamhet för interreligiös dialog spelar en viktig roll i att lyfta frågorna i utrikesförvaltningen.

Läs mer: Joakim Hagerius: Fortsätt kampen för att leva ut tro

SAMFUNDSBIDRAG: Vill ni att samfundsbidraget ska behållas och hur vill ni i så fall att det ska se ut?

Utredningen Statens stöd till trossamfund i ett mångreligiöst Sverige har nyligen avlämnats och är på remiss. Socialdemokraterna avser behålla bidrag till trossamfund men vi har inför valet sagt att de vill införa skärpta krav på demokratisk värdegrund för trossamfund som erhåller statligt stöd i enlighet med förslagen i utredningens förslag.

AKTIV DÖDSHJÄLP: Kan en röst på er innebära att man lägger en röst på att införa aktiv dödshjälp?

Nej. Vi är inte för införande av aktiv dödshjälp. Det finns risker med att legalisera dödshjälp. Patienten kan känna att de ligger både samhället och de anhöriga till last, att de borde välja att dö. Det finns också risk för att en legalisering minskar intresset för forskning om exempelvis smärtlindring vid svåra sjukdomstillstånd. Man måste även räkna med en risk för att den negativa synen på utsatta, funktionshindrade och sjuka människor förstärks. Förtroendet för vården kan minska när den aktivt medverkar till att avliva patienter.

CIVILSAMHÄLLET: Finns det plats för kyrkor och frivilligorganisationer att driva välfärdsföretag?

Vi är positiva till att frivilligorganisationer inklusive religiösa samfund driver verksamhet inom välfärdsområdet på uppdrag av kommuner och landsting. Tyvärr har kortsiktiga upphandlingsmodeller lett till att ideella organisationer har svårt att konkurrera när med stora företag vid offentlig upphandling inom välfärdsområdet. Vi tror därför att man måste utveckla andra samarbetsmodeller där den ideella sektorns fördelar kommer till rätta.

FAMILJEÅTERFÖRENING: Ska flyktingar ha rätt att ta hit sina familjer?

Vi vill att den tillfälliga asyllagstiftningen ska ligga fast vilket innebär en begränsning av anhöriginvandringen. De asylsökande som bedöms som flyktingar, eller fått permanent uppehållstillstånd eller bedöms som alternativt skyddsbehövande och fått asyl senast 24/11 2015 har rätt till familjeåterförening. De som har permanent uppehållstillstånd eller skyddsstatus som flykting har fortsatt rätt till familjeåterförening enligt den tillfälliga lagen.

Sverigedemokraterna

KONFESSIONELLA FRISKOLOR: Vad vill ni göra med de religiösa friskolorna?

Ja, de bör vara tillåtna, men tillsvidare vill vi se ett stopp för nya sådana skolor införs, då det förekommit allvarliga brister på några av dem. Men vi vill inte att de skolor som har misskött sig ska sätta käppar i hjulen för de konfessionella skolor som har en välfungerande verksamhet. Då många av de mest välfungerande skolorna är kristna friskolor som inte uteslutande kristna söker sig till.

BISTÅND: Hur vill ni arbeta med internationellt utvecklingssamarbete och vilken roll bör civilsamhällets biståndsaktörer ha?

För varje satsad krona går det att hjälpa betydligt fler människor i krisområdenas närhet än vad som är möjligt i Sverige. Därför anser Sverigedemokraterna att den flyktingpolitik som i dagsläget bedrivs, där stora ekonomiska resurser läggs på flyktingmottagning i Sverige, varken är klok, rättvis eller human. I stället vill Sverigedemokraterna kraftigt öka satsningarna på internationell flyktinghjälp så att fler människor kan få hjälp och fler liv räddas.

Läs mer: Elisabeth Sandlund: Biståndet långt ner på partiernas agendor

RELIGIONSFRIHET: Vilka förslag har ni för att förbättra religionsfriheten?

Religionsfrihet handlar dels om att få tillhöra en religiös minoritet i ett sammanhang utan att förtryckas. Det ska exempelvis inte vara möjligt att utsätta en kristen minoritet för hot och våld på ett asylboende. Dels handlar religionsfrihet om frihet från religion, vi vill till exempel se ett nationellt förbud mot böneutrop. Vi föreslår ett utökat bistånd för förföljda religiösa minoriteter i utlandet, så som förföljda kristna i Mellanöstern.

SAMFUNDSBIDRAG: Vill ni att samfundsbidraget ska behållas och hur vill ni i så fall att det ska se ut?

Vi är mycket positiva till det demokratikrav som utredningen presenterat. Sverigedemokraterna vill att samfundsbidraget ska vara kvar, och vi är positiva till utredningens förslag till bidraget ska ordnas. Vi vill dock vara strängare än utredningen när det kommer till utländsk finansiering av trossamfund, och anser att väldigt liten andel utländsk finansiering bör tillåtas.

AKTIV DÖDSHJÄLP: Kan en röst på er innebära att man lägger en röst på att införa aktiv dödshjälp?

Nej. Ett alternativ till aktiv dödshjälp är en väl utbyggd palliativ vård som kan hjälpa särskilt utsatta patienter med symtomlindring och psykosocialt stöd ända in i döden, Sverigedemokraterna är inte för dödshjälp men vi är för en utbyggd palliativ vård så att den blir likvärdig i hela landet. I dag används nedsövning i form av terminal sedering i svåra fall och vi anser att det behövs nationella riktlinjer för användningen av det.

CIVILSAMHÄLLET: Finns det plats för kyrkor och frivilligorganisationer att driva välfärdsföretag?

Vi är positiva till idén, och ser gärna att dessa organisationer, om de har en tradition av social omsorg, åtar sig dessa uppgifter snarare än riskkapitalbolag. Om en aktör från civilsamhället startar ett välfärdsföretag så bör den verksamheten hållas isär från organisationens ideella verksamhet. Verksamheten ska drivas på samma villkor som annan företagsverksamhet.

FAMILJEÅTERFÖRENING: Ska flyktingar ha rätt att ta hit sina familjer?

Som ett familjevänligt parti ser Sverigedemokraterna det givetvis som önskvärt att var och en får leva nära sina närmaste familjemedlemmar. All anhöriginvandring bör dock följa ett väluppbyggt regelverk. En del i detta är att ansvaret för den invandrades försörjning och omsorg ska ligga uteslutande på anknytningspersonen - inte det svenska samhället. En annan är att familjebanden är tillräckligt nära och att de kan styrkas. Utöver det vill vi framhäva att en familjeåterförening inte nödvändigtvis behöver ske i Sverige, tvärtom bör man eftersträva möjligheten att återförenas i hemlandet.

Vänsterpartiet

KONFESSIONELLA FRISKOLOR: Vad vill ni göra med de religiösa friskolorna?

Enligt nuvarande lagstiftningen ska utbildningen vid en skola med offentlig huvudman vara icke-konfessionell, medan utbildningen vid fristående skolor får ha en konfessionell inriktning. Vi anser att varje individ själv har rätt att välja livs-åskådning. Religiös eller annan ideologisk påverkan ska inte förekomma i skolan. Alla skolor bör därför vara konfessionsfria, oaktat vem som är huvudman.

Läs mer: Stor oenighet i synen på konfessionella friskolor

BISTÅND: Hur vill ni arbeta med internationellt utvecklingssamarbete och vilken roll bör civilsamhällets biståndsaktörer ha?

Vänsterpartiet har under lång tid varit pådrivande för att Sverige ska uppnå målet om att 1 procent av BNI. Nu är det dags att gå vidare, därför bör enprocentsmålet göras till ett enprocentsgolv som utvecklingssamarbetet inte får understiga.

Vänsterpartiet anser även att Sverige bör ha som målsättning att avsätta hälften av biståndet eller mer till flickor och kvinnor. Vi vill även öka stödet till sexuell och reproduktiv hälsa.

Civilsamhället har en mycket viktig roll i utvecklingsarbetet. Vi är dock kritiska till den nuvarande ordningen som gäller för privatsektorbiståndet.

RELIGIONSFRIHET: Vilka förslag har ni för att förbättra religionsfriheten?

I Sveriges breda arbete för mänskliga rättigheter behöver religionsfrihet konsekvent inkluderas. Kvinnor och flickor är särskilt utsatta, därför anser vi att arbetet bör prioriteras.

Vi vill även att det tas fram en plan för hur Sverige kan arbeta långsiktigt och strukturerat med frågor rörande religions- och övertygelsefrihet i utrikespolitiken.

SAMFUNDSBIDRAG: Vill ni att samfundsbidraget ska behållas och hur vill ni i så fall att det ska se ut?

Vi vill att stödet till trossamfund ska finnas kvar. Vi tycker att det är rimligt att krav ställs på att trossamfund som tar emot offentliga bidrag står upp och verkar för alla människors grundläggande rättigheter, mot rasism och diskriminering och för jämställdhet. Inga offentliga bidrag bör ges till trossamfund som i sin verksamhet exempelvis inte respekterar grundläggande rättigheter till skydd mot diskriminering på grund av kön, etnicitet och sexuell läggning.

AKTIV DÖDSHJÄLP: Kan en röst på er innebära att man lägger en röst på att införa aktiv dödshjälp?

Nej. Vänsterpartiet har noterat och tagit intryck av från både förespråkarna och motståndarna och har landat i åsikten att Vänsterpartiet anser att aktiv dödshjälp inte bör vara tillåten. Huvudargumenten för ställningstagandet är att hälso- och sjukvårdens uppgift är att bota, linda och trösta. Att öppna upp för aktiv dödshjälp står i motsättning till detta. Om sjukvården skulle erbjuda detta skulle det väcka många etiska frågor och principer som måste vägas mot varandra.

CIVILSAMHÄLLET: Finns det plats för kyrkor och frivilligorganisationer att driva välfärdsföretag?

Att begränsa vinstjakten i välfärden anser vi skulle skapa bättre möjligheter för de icke vinstdrivna aktörerna att växa och bedriva verksamhet. Vi har kunnat se en rad exempel på konkurser, missförhållanden och underbemanning som har drivits fram av girighet hos privata ägare som velat få upp vinsterna. Att sådana ägare slutar att syssla med skola och vård är bra för kvaliteten i välfärden. Kvar blir de som valt att driva skolor, vårdcentraler och äldreboende av andra skäl än att tjäna så mycket pengar som möjligt.

FAMILJEÅTERFÖRENING: Ska flyktingar ha rätt att ta hit sina familjer?

Vänsterpartiet vill skapa en mänsklig, välkomnande och reglerad flyktingpolitik i Sverige och Europa. Beträffande anhöriginvandring och familjeåterförening vill vi återgå till den ordning som gällde innan den tillfälliga lagen. Den tillfälliga lagen innebar stora begränsningar i möjligheten till anhöriginvandring och familjeåterförening. Att tvingas splittras från sin familj är smärtsamt och i förlängning mycket dåligt för människors möjligheter att andas ut, lära sig språket och bygga en trygg framtid.

Läs mer: Frida Park: Rätten till familjeåterförening inskrivet i folkrätten

Jacob Zetterman

Jacob Zetterman är reporter på Dagen.