”Vissa ser en total katastrof komma, vilket jag inte riktigt gör”

På onsdag blir det debatt och omröstning om ny könstillhörighetslag, en fråga som fått mycket stor uppmärksamhet. Dagen har pratat med tre av politikerna som ska rösta.

Frågan om ny könstillhörighetslag har fått stor uppmärksamhet. Frågan berör och i debatten har en rad farhågor lyfts fram, alltifrån att det skulle innebära att ungdomar påbörjar irreversibla operationer som de sedan ångrar, till att män kommer att låtsas vara kvinnor för egen vinnings skull.

Dagen har pratat med tre riksdagspolitiker inför onsdagens omröstning.

Stefan Olsson, Moderaterna

Hur går tankarna inför onsdagens omröstning?

– Jag tycker att frågan inte är så stor längre. Den var lite stor för vårt parti internt, men det här är inte en överdrivet stor fråga för svenska folket, det är inte den här politiska fråga som svenskar prioriterar högst eller tänker på hela dagarna, trots att den fått mycket uppmärksamhet i medier.

Hur hårt kommer partipiskan att vina bland de moderata riksdagspolitikerna?

– Huvudregeln är att rösta med partilinjen, det är standard, ska man spela i ett lag måste man följa de på förhand uppgjorda reglerna, annars är man ingen lagspelare. Det är en stor flod av frågor som ska igenom systemet och då måste man lita på varandra i ett parti, man kan inte bara rösta fritt när det gäller de egna frågorna.

– Så jag röstar i enlighet med vad partiet bestämt. De flesta kommer att göra det. Vi för vår debatt internt i partiet och har sedan en gemensam linje som alla väntas följa. Det är inte så att någon vrider armen av folk som inte följer partilinjen, som det nästan beskrivs, utan det handlar om att när jag behöver stöd för något jag vill göra, då måste jag även ställa upp för andra.

Tycker du själv att det här är en bra lagstiftning?

– Den skulle framför allt ha behövt ligga till sig, för frågan är inte färdigdebatterad i allmänheten. Det finns mycket stor oro om följdverkningarna, inte minst eftersom vissa ser den totala katastrofen komma, vilket jag inte riktigt kan se.

Liza-Maria Norlin, Kristdemokraterna

Hur går tankarna inför onsdagens omröstning?

– Det är fortsatt viktigt för oss att lyfta fram våra ståndpunkter och goda argument, inte minst för att det här förslaget är så illa berett med hänsyn till det nya kunskapsläget. Så vi har inte gett upp än utan hoppas att föra tillbaka frågan till socialutskottet. Det är först när klubban har fallit som det är avgjort.

Så det finns fortfarande en förhoppning att något parti ska ändra sig eller att flera går emot partilinjen?

– Jag tycker inte att det här handlar om partipiska, utan att det här är ett annorlunda sätt att bereda lagstiftning där man inte har gått via regeringen och där det här förslaget inte har varit ute på remiss. Nu när riksdagen äger frågan är det ett större ansvar på varje ledamot när man röstar.

Vad tror du det här kan få för konsekvenser?

– Den största oron vi har är att unga personer som befinner sig i ett sårbart läge inte får det stöd av vården man ska ha rätt till. När man tar bort det multifunktionella team som tidigare varit inblandat och krav på diagnosen könsdysfori, då tar man bort stödet till en ung person som ska fatta ett svårt beslut.

– De senaste tio åren har vi sett att allt fler unga människor mår psykiskt sämre, inte minst unga flickor, och det är i den gruppen vi ser att många söker sin könsidentitet. Att i det läget lägga ett större ansvar på de unga är oansvarigt, inte minst när man också tar bort Socialstyrelsens tillståndsprövning för kirurgiskt könsbyte. Vi vet att det är irreversibla behandlingar som görs, där flera inom vården lyft en varningens flagga.

Per-Arne Håkansson, Socialdemokraterna

Hur går tankarna inför onsdagens omröstning?

– Jag har den största respekt för att frågan har väckt debatt och diskussion. Men det här är en fråga som utretts grundligt och en utredning tillsattes förra mandatperioden. Det finns redan en liknande lagstiftning i Danmark, Norge och Finland, och det är på gång också i Tyskland. Jag har inte fått till mig annat än att det fungerar väl.

– Om den nya ordningen, med ett förenklat regelverk, kan bidra till minskad psykisk ohälsa för enskilda är det en aspekt som också kan vägas in.

Du är med i Tro och solidaritet, har ni diskuterat den här frågan?

– Det har inte varit en fråga som diskuterats särskilt inom Tro och solidaritet.

S-kvinnor har hamnat i fokus efter ordföranden Annika Strandhälls protester, har det påverkat dig som riksdagsledamot?

– Jag vet inte huruvida företrädare har påverkats av de som synts och hörts i opinionen. Jag har för min del lyssnat på de argument som framförts, tagit till mig information och har den största respekt för att kritiska synpunkter lyfts fram. Var och en gör sina avvägningar. Som jag kan se har frågan beretts på ett ingående sätt.

Jacob Zetterman

Jacob Zetterman är reporter på Dagen.