Wao church: Önskar att deras upplevelser kommit till vår kännedom tidigare

Bilden av We are one church i Expressens granskning är inte rättvis, menar Stockholmsförsamlingen, som samtidigt önskar att den tidigare hade fått veta att ”vissa haft en dålig upplevelse av vår kyrka”.

Uttalandet publicerades i ett inlägg i sociala medier på fredagen. ”Med anledning av den senaste veckans mediala uppmärksamhet” framhåller församlingen att dess mål är att ”vara en plats av öppenhet och kärlek där varje individ känner sig trygg, älskad och kan växa i sin kristna tro”.

Flera unga avhoppare från We are one church, som även kallas Wao church, berättar i Expressens granskning om en kultur som präglas av ”noll ifrågasättande”, press att ge mycket pengar i kollekten och osunt fokus på djävulen.

”Värdefullt underlag”

I Expressen menar församlingen att antalet cellgrupper – bönegrupper enligt modellen G12-visionen, som hämtats från Colombia – ökat snabbt och att församlingen lider av viss växtvärk. ”Vi har därför många nya ledare och följer kontinuerligt upp eventuella missförhållanden”, skriver Leopold Landström, församlingens pressansvarige, till tidningen.

I fredagens kommentar till medierapporteringen skriver Wao church nu att ”vi är djupt berörda av att höra att vissa haft en dålig upplevelse av vår kyrka, och vi hade önskat att detta kommit till vår kännedom tidigare”. Vidare heter det att ”det är viktigt att lyssna och ta till sig relevant kritik” för att därigenom ”ständigt [få] värdefullt underlag för att vara den kyrka vi strävar efter att vara”.

”Häpnadsväckande och talande”

När Dagens opinionsredaktör Frida Park i en ledartext tidigare i veckan menade att Wao church nu står inför ett vägval – antingen att ”lyssna till berättelserna, syna tillkortakommanden, göra upp med övertoner och se över om strategier kan ha allvarliga baksidor” eller att ”slå ifrån sig kritiken” – undrade Bertil Swärd, bibellärare i Wao church, i en debattartikel om Dagen ogillar Stockholmsförsamlingens tillväxt.

Bertil Swärd frågade sig även varför avhoppare från församlingen mår illa: ”Är det för att man inte vill vara helöverlåten längre? Och då blir en församling som sjuder av liv besvärande.”

Uttalandet om att avhoppare skulle må dåligt på grund av sin bristande överlåtelse är ”häpnadsväckande och talande”, skrev Dagens chefredaktör Felicia Ferreira i ett svar till Swärd. Avhoppade människors berättelser kan bidra till att blottlägga en del av de tillkortakommanden ”som behöver rättas till om tillväxten ska fortsätta och bära god frukt”, menade hon vidare.

Arash Asadi

Arash Asadi är vikarierande reporter på Dagen.