Opinion
Välsignad kväll med Greiders texter
Detta är ett debattinlägg som uttrycker författarens egna åsikter. Tidningens linje framförs på ledarsidan.
Långfredagens kväll upplevde jag tillsammans med flera hundra "Lukaspassionen" i Nässjö kyrka. Kör, instrumentalister och solister från Jönköping gav oss en känsla av att vara indragna i påskens drama. Lukasevangeliets texter kompletterades av Greiders poetiska tolkning av det gåtfulla som hände.
Thomas Carlsson i Bankeryd talar i föraktfullt tonläge (11 april) om en filtrerad och hemsnickrad Jesus. Som pastor och poet i mer än 40 år har jag försökt ge min bild av den Mästare som ger världen hopp och framtid. Detsamma gör Greider i sitt försök att närma sig den Uppståndne.
Låt oss som ibland tror att vi vet och förstår bäst, hälsa den som kommer utifrån välkommen in i tolkningskören. Kom ihåg att Greider berättat att den Uppståndne visat sig för honom och att han ständigt uppstår i hans innersta. Thomas Carlssons ord om att Greiders poesi påminner om mellanstadiebarnens vårdikter är en kränkande och orättvis bedömning. Hur är det med den ödmjukhet Du själv efterlyser?
Mot slutet av Lukaspassionen finns denna dikt:
"Han lossade de hårda banden.
Han såg på liljorna på marken.
Han följde sparvarna i skyn.
Han höll ett senapskorn i handen.
Och jag är en av dem som gått
och gått i tusen år och mer.
Jag står intill dig i en stad
dit dina egna steg har nått."
Jag välsignar dessa ord och Göran Greiders gestaltning av påskens oerhörda innehåll.
