Barn får rätt till andlig utveckling

2018 ska FN:s barnkonvention bli svensk lag. Det innebär att barnets bästa alltid ska tillgodoses – till exempel i rättsliga processer, och att barn ska få relevant information och säga sina åsikter. Att misshandla ett barn föreslås bli ett särskilt brott.

I tre av barnkonventionens artiklar nämns dessutom att barn har rätt till psykisk, social och andlig utveckling. Men att definiera vad andlig utveckling egentligen betyder är knepigare. När Dagen ringer runt till olika intresseorganisationer som jobbat för att barnkonventionen ska bli svensk lag är svaren vaga. Även barnministern Åsa Regner (S) avböjer att svara, liksom regeringens utredare.

– Vi tar inte ställning till hur artiklarna i konventionen ska tolkas. Men vi instämmer i att det behövs en vägledning för hur myndigheter ska tolka de här formuleringarna i ett svenskt perspektiv. Det är upp till regeringen att ta fram en sådan, säger Anita Wickström.

Argument för friskolor

Rätten till andlig utveckling är ett argument som ibland dyker upp i debatten om friskolor och kring skolavslutningar i kyrkan. Ärkebiskop Antje Jackelén uttalade sig i samband med skolavslutningsdebatten i Dagen och sa såhär:

– Den viktigaste frågan för mig är hur vi undviker att fostra en generation av religiösa analfabeter här i Sverige. Enligt FN:s barnkonvention har varje barn rätt också till andlig utveckling.

I Norge har Barneombudet (landets motsvarighet till Barnombudsmannen) slagit fast att det är en del av föräldraansvaret att man få lära ut och vägleda sina barn i sin egen tro.

Får inte tvingas bära slöja

Men man betonar samtidigt att den här vägledningen inte får ske på bekostnad av barnets grundläggande rättigheter. Till exempel får föräldrar inte tvinga ett barn att bära heltäckande slöja, skriver Barneombudet.

Och nu ska alltså lagtexten formuleras av regeringen – och Nätverket för barnkonventionen välkomnar att konventionen uppgraderas till lag. I nätverket ingår bland andra Unicef och Rädda Barnen. Nätverkets ordförande Lisa Eriksson tror dock att formuleringarna om andlig utveckling inte kommer att få några rättsliga konsekvenser – eftersom religionsfriheten redan är grundlagsskyddad i Sverige.

”Måste ses i sin helhet”

Hon tror heller inte att formuleringarna kommer att kunna användas som ett slagträ i debatten för eller emot konfessionella friskolor.

– Rättigheterna måste ses i sin helhet, och barnkonventionen tar inte ställning till friskolefrågan. Man kan nog hitta skäl både för och emot genom att läsa den. Ytterst sett handlar det om att barn ska få tillgång till bred information och bra utbildning.

Hur skulle du definiera barns rätt till andlig utveckling?

– Som jag tänker handlar det primärt om att barn är ett eget subjekt som får tycka och tro som det vill oavsett hur föräldrarna ställer sig till det. Att föräldrar har en tro ser jag inte som något problem så länge barnen har rätt att själva uttrycka vad de tror och känner.

Joakim Lundgren

Joakim Lundgren är tidigare reporter på Dagen.