Nyheter
”Bra för rättsläget om domslutet överklagas”
Samtidigt som den juridiska processen med barnmorskan Ellinor Grimmark pågår arbetar juristen och forskarstudenten Kavot Zillén på sin avhandling om hälso- och sjukvårdspersonalens religions- och samvetsfrihet. – Ellinorfallet använder jag som ett illustrativt exempel på när personal uttryckligen vägrar att medverka till viss vård, säger hon till Dagen.
Mellan åren 2007 och 2010 arbetade Kavot Zillén som jurist vid Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN). Det var i samband med handläggningen av ett ärende om en barnläkare med kristen livsåskådning som intresset för hälso- och sjukvårdspersonalens religionsfrihet väcktes.
– Efter detta fall började jag fundera på hur personalens religiösa värderingar kan påverka yrkesutövningen och möjligheten att agera i enlighet med de krav som ställs på en god vård, förklarar Kavot Zillén, som välkomnar fallet med Ellinor Grimmark.
– Fallet är ett tydligt exempel på när hälso- och sjukvårdspersonal av religiösa skäl kan ha svårt att agera i enlighet med de krav som ställs på yrkesutövningen. Religions- och samvetsfriheten berör inte enbart frågan om abort, utan personal kan uppleva samvetsbetänkligheter avseende flera olika vårdåtgärder eller behandlingar såsom fosterdiagnostik, insemination, ordination av smärtlindrande läkemedel, blodtransfusion och livsuppehållande behandling.
Två centrala frågor
Kavot Zillén förklarar att Ellinor-fallet i grunden handlar om två centrala frågor:
1. Om Ellinor Grimmarks religions- och samvetsfrihet har kränkts.
2. Om Ellinor Grimmark har utsatts för indirekt diskriminering kopplat till religion – genom landstingets villkor att alla barnmorskor ska vara beredda att utföra aborter.
Under den nyligen avslutade rättegången med Ellinor Grimmark och Region Jönköpings län nämndes artikel 9 i Europakonventionen flera gånger. Där står det att var och en har rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet. Det står också att friheten att utöva sin religion får inskränkas i vissa situationer, däribland om det anses nödvändigt för att skydda andra personers fri- och rättigheter eller med hänsyn till den allmänna hälsan.
– Det finns med andra ord en öppning för att begränsa rätten till religionsutövning i Europakonventionen, säger Kavot Zillén.
Bör tas mer hänsyn till anställd
Abortlagen och dess förarbeten, togs också upp under rättegången. Ellinor Grimmarks juridiska ombud poängterade att arbetsfördelningen, enligt propositionen till abortlagen, ”så långt det är möjlighet” bör ta hänsyn till de anställdas intressen och förutsättningar. Kavot Zillén konstaterar att det också står att man bör undvika att binda personal till abortverksamhet, som av moraliska eller religiösa skäl, har svårt att acceptera aborter.
Legitim begränsning
Hon hänvisar även till Diskrimineringsombudsmannens beslut från 2014 där Ellinor Grimmarks anmälan avslogs.
– Enligt DO utgjorde landstingets beslut att neka Ellinor Grimmark anställning som barnmorska en legitim begränsning av hennes religionsfrihet, då åtgärden vidtagits för att säkerställa en effektiv tillgång till abortvård i Sverige. På samma grund ansåg DO att landstingets krav, det vill säga att kunna medverka vid aborter, hade ett berättigat syfte och därför inte utgjorde indirekt diskriminering.
Den givna frågan; hur fallet med Ellinor Grimmark kommer att sluta denna gång, vill Kavot Zillén dock inte spekulera kring.
– Däremot hade det varit bra för rättsläget om domslutet överklagas. Det finns behov av ett vägledande prejudikat i denna fråga.
Johannes Ottestig är reporter på Dagen.
