Hon vill försvara stöd till trossamfunden

”Stödet till trossamfund är skattepengar, cirka 70 miljoner per år. Vi menar att trossamfund som inte aktivt tar ställning för kvinnors mänskliga rättigheter och demokrati inte ska finansieras via skattesedeln”.

Citatet är taget från en debattartikel i Svenska Dagbladet där företrädare från sju organisationer har skrivit under, bland annat S-kvinnor och Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige (ROKS).

Vill säkerställa skattemedel

I debattartikeln hävdar författarna att kravet att se över bidraget till trosamfunden inte handlar om att motarbeta trossamfundens verksamhet. Däremot vill de säkerställa att skattemedel inte används för att stärka fundamentalism. Det är något som gror i dagens Sverige och som förekommer inom alla religioner, menar bland annat Amineh Kakabaveh, ordförande för Varken hora eller kuvad som är en av författarna.

Nämnden för statligt stöd till trossamfund (SST) vill inte kommentera debattartikeln.

– SST beslutar inte om kriterier för vilka trossamfund som skall vara statsbidragsberättigade. Beslutande instans är rege­ringen och under denna mandatperiod, Kulturdepartementet, säger Åke Göransson, generalsekreterare SST.

Dagen har sökt kulturminister Alice Bah Kuhnke men har ännu inte fått svar.

Enligt Karin Wiborn, generalsekreterare för Sveriges kristna råd (SKR), skulle alla SKR:s medlemmar skriva under för kvinnors rättigheter.

– Ingen skulle säga att man inte är för kvinnors rättigheter. Det finns total enighet om att kvinnor och män är lika mycket värda. Däremot finns det delade uppfattningar om vem som får vara präst. Men då kommer vi in på frågan om det är en mänsklig rättighet eller inte att få vara präst, säger Karin Wiborn.

Bra med extra översyn

SKR har bland annat engagerat sig i den internationella kampanjen ”Thursdays in black – en värld utan våld och våldtäkt” där sympatisörer klär sig i svart på torsdagar som en symbolisk handling för att väcka samtal och diskussion. Karin Wiborn anser att det är viktigt att försöka bryta patriarkala system och strukturer och föregå med gott exempel. Däremot menar hon att det redan i dag finns krav på demokrati för att få statligt bidrag.

– Det finns redan i dag krav på att vara demokratiskt uppbyggd och att inte förtrycka kvinnor. Men det kan vara bra att ha extra översyn på det och se till att man lever upp till kravet. Den kampen mot extremism måste vi alltid föra.

Linnéa Jimenez