Nyheter
Jakob Forssmed vill också bli KD-ledare
Jakob Forssmed är senast ut bland de fyra kandidater som hittills anmält sitt intresse att efterträda Kristdemokraternas ledare Göran Hägglund.

Jakob Forssmed, 39 år, har varit KD:s chefsförhandlare under åtta regeringsår och i den positionen sytt ihop en gemensam allianspolitik. Han är partiets ekonomisk-politiske talesperson, alltså den som tar debatter med finansministern.
Till skillnad från Ebba Busch Thor och Acko Ankarberg Johansson är han riksdagsledamot. Men han är inte jättekänd, knappast ens inom det egna partiet.
Från tiden som KDU-ordföranden finns några uttalande som han nu får svara för. Som till exempel kravet på helt fri invandring.
– Det var en vision vi hade då och jag tycker fortfarande att den är rimlig, på lång sikt. Men just nu och så långt vi kan överblicka behöver vi ha reglerad invandring. Inte minst för att kunna ge skydd för dem som flyr för sina liv.
Stöder KD:s integrationsutspel
Han stöder senaste KD-utspelet om integration, inte så märkligt för han har varit med och arbetat fram dokumentet.
Kyrkligt hör han hemma inom Evangeliska frikyrkan, medlem i Helenelundskyrkan i Sollentuna.
Står du till höger eller vänster i partiet?
– Jag har beskrivits som en vänsterkandidat och det tror jag beror på min tid i ungdomsförbundet. Där handlade mitt ursprungliga engagemang om utsatta människor i världen. Det engagemanget har jag kvar. Men jag har breddat mig och fördjupat synen på politik. I dag ser jag behovet hos Kristdemokraterna att bli starkare på ekonomi och jobb, vi har haft en stor brist där. Vi ska vara ett socialt amsvarstagande parti även i fortsättningen. Men då krävs det att vi har bättre politik för att finansiera välfärden.
Vill du förnya partiet eller i huvudsak fortsätta på nuvarande väg?
– Jag vill förnya och utveckla, framför allt politiken kring jobb och ekonomi. Jag vill prova riktade skattesänkningar för dem som står en bit från arbetsmarknaden.
Han hoppas partifolket nu får chans att veta mer om hans ståndpunkter. På DN Debatt skissar han tre punkter:
- Ekonomisk politik för fler jobb och ökad vardagsfrihet.
- Välfärdspolitik som prioriterar de mest utsatta.
- Trygghetspolitik som stärker samhällsgemenskapen.
Han skriver också om en värderingskris, som bland annat handlar om att samhället behöver göra mer för de mest utsatta.
– Men vi kan inte bygga ett samhälle med värden och gemenskap utan starka familjer och ett starkt civilsamhälle.