”Medföljare” skyddar asylboende

Övriga bakom projektet är Equmeniakyrkan och Sveriges interreligiösa råd.

Runt om i landet har både enskilda kristna och församlingar de senaste åren tagit kontakt med asylboenden för att erbjuda sitt stöd. Men nu finns också ett centralt stöd. I helgen utbildas den första gruppen ”medföljare” i Stockholm med ett 15-tal deltagare.

Präglade av religion

Många av de som vistas på asylboenden kommer från länder där religionen har en viktig roll och är själv starkt präglade av religion eller har en personlig tro. Det är en av utgångspunkterna för projektet.

Som grund för projektet finns bland annat det fredsobservatörsprogram som KrF har i Latinamerika.

– Det är en metod som kallas ”preventiv närvaro”. Observatörerna har i egenskap av tredje part en säkerhetshöjande effekt, poängterar Julle Bergenholtz.

”Moraliskt stöd och trygghet”

Under höstens många attacker på flyktingboenden och det ökade antalet asylsökande konstaterade KrF att de här metoderna också behövdes i Sverige, för att ge stöd och trygghet.

Inom Equmeniakyrkan har många församlingar sagt att man vill göra något för dem på asylboenden men att man inte vet vad man kan göra.

– Vi kom fram till att vi kunde anpassa vår metod till målgruppen asylboenden, med fokus på att vara ett moraliskt stöd och en trygghet. Men också för att skapa ett utbyte med utomstående.

Migrationsverket är med

Medföljarprojektet ska utbilda deltagare, hjälpa dem att etablera kontakt med boenden och ge dem uppdrag att rapportera tillbaka allt som händer.

– De kan kunna kontakta oss och få stöd under tiden, säger Julle Bergenholtz.

Han berättar att de under veckan besökte ett asylboende och talade om projektet. Då fanns bland annat representanter från Migrationsverket med.

– De tyckte det var intressant och såg inga hinder med att låta medföljare bedriva verksamhet på asylboenden. Men vi är noga med att de är där för att vara ett moraliskt stöd och att det absolut inte får vara någon form av mission från den egna religionen. Verksamheten ska vara religiöst och politiskt obunden, det är något Migrationsverket varit väldigt tydligt med och som vi också är helt med på. Men interreligiös samverkan i sig säger de ja till.

Vikten av neutralitet

Elias Carlberg är projektplanerare på Sveriges interreligiösa råd, en annan av parterna i projektet. Så säger han om varför det är så viktigt att vara religiöst neutrala:

– Det är viktigt att kunna visa människor att i Sverige råder religionsfrihet och att vi kan arbeta tillsammans. Många av de som kommer hit kommer från länder där det finns goda samarbeten mellan religioner, men där det under de senaste åren blivit väldigt mer komplicerat. Då finns det en trygghet i att visa upp att här missionerar vi inte, vi kanske inte delar er tro men vi delar i alla fall förståelsen för tron. Det är väldigt viktigt.

Kontakterna kan leva vidare

Elias Carlberg tror också att de kontakter som skapas mellan medföljarna som har olika religioner kan leva vidare som nätverk även efter arbetet på asylboenden.

Vad säger du om kravet på särskilda boenden för kristna, som är extra utsatta på vissa håll?

– Rådet har inte tagit ställning i detta, men personligen tycker jag inte att det är ett bra alternativ, det är inskränkt mot demokratin och religionsfriheten.

Konflikthantering och säkerhetsaspekter är några delar av utbildningen i helgen.

– Vi är medvetna om att konflikter kan uppkomma, säger Julle Bergenholtz.

Det blir en kurs även i Göteborg i vår och man hoppas kunna anordna ytterligare någon på en tredje ort.

Hasse Boström

Hasse Boström är tidigare reporter, tf chefredaktör, redaktionschef, webbredaktör, ledarskribent, debattredaktör, nyhetschef och familjeredaktör på Dagen.