Ministern och lagen oense om samfundsbidraget

Det blev ett ramaskri från flera samfundsledare förra veckan, då det stod klart att regeringen sänker samfundsbidraget rejält. 77 miljoner kronor till svenska samfund ska ned till 45 miljoner kronor år 2018.

Kanske blir det i själva verket ännu mindre pengar till samfundens verksamhet, med tanke på att Alice Bah Kuhnke i en intervju med Dagen i fredags flaggade för att göra en kursändring för vad bidraget får användas till. Flera gånger i intervjun kopplade Alice Bah Kuhnke ihop samfundsbidraget med skydd av religiösa byggnader och religionsfriheten, och hon hänvisade till att ett kommande regleringsbrev kommer att tydliggöra hur samfundsbidraget ska användas.

– Neddragningarna får inte drabba skyddet av lokaler, eller människors möjlighet att utöva sin religion, sa Alice Bah Kuhnke, då hon presenterade regeringens budget i Örebro.

Blev förvånad över uttalande

Åke Göransson är generalsekreterare på Nämnden för statligt stöd till trossamfund (SST), myndigheten som hanterar bidragen. Han berättar att han blev förvånad över de formuleringar som Alice Bah Kuhnke använde i intervjun, eftersom samfundsbidraget aldrig använts till skydd av samfundslokaler.

– Vid två tillfällen har Judiska centralrådet fått pengar för att skydda sina lokaler, och de pengarna kom från Erik Ullenhag och hans ansvar för nationella minoriteter, säger han.

Erik Ullenhag (FP) var integrationsminister i den tidigare alliansregeringen, och ansvarade inte för samfundsfrågor.

”Lägger en annan tyngdpunkt”

Bidragen till samfunden har använts till att stödja den långsiktiga verksamheten, och enligt lagen ska bidraget gå till ”att bedriva en aktiv och långsiktigt inriktad religiös verksamhet i form av gudstjänst, själavård, undervisning och omsorg”.

Det som Alice Bah Kuhnke säger till oss går på tvärs med lagtexten som den är skriven. Innebär det här att Alice Bah Kuhnke planerar att göra något som går emot lagen?

– Nej, det tror jag absolut inte, men möjligtvis lägger hon en annan tyngdpunkt i bidragsfördelningen, säger Åke Göransson.

Att ministern vill fokusera på skyddet av religiös verksamhet tycker han inte är så konstigt, SST kommer inom kort att presentera en rapport om att trakasserier mot religiösa grupper ökar, och det finns ett behov av ökat skydd.

– Men det som samfundsbidraget är tänkt för är de fyra saker som lagen nämner – gudstjänst, själavård, undervisning och omsorg.

– Om huvuddelen av bidraget ska gå till annat, då har vi en annan praxis och tolkning av propositionstexten som är bakgrunden till lagen.

Måste lagen ändras då?

– Det går säkert att säga att skyddet av verksamheten också är en del av själva verksamheten. Men då är vi inne på en tolkningsfråga, och i så fall är det att frångå det sätt som lagen tolkats de senaste femton åren.

Åke Göransson säger att när det gäller den myndighet han jobbar på, SST, så finns det i budgettexten inte någon direkt kritik mot hur verksamheten har skötts, inte heller bidragsdelen till samfunden. Målen är uppfyllda och resultaten har varit viktiga.

Och tacken för det är mindre pengar?

– Ja, det kom lite som en överraskning.

– Sedan ska man komma i håg att för SST som helhet, med den bredd vi har, så har det inte varit någon neddragning utan vi har fått mer pengar till kansliets verksamhet. Exempelvis har regeringen valt att satsa mer pengar på den andliga vården.

”Har gått till lokalstöd”

Hanna Lidström är presskontakt hos Alice Bah Kuhnke, och när det handlar om samfunds­bidragets användning så säger hon att det handlar om hur lagtexten ska tolkas.

– Bidraget har tidigare gått till lokalstöd, och det ska det fortsätta att göra.

Exakt hur bidraget får användas i fortsättningen kommer ministern att återkomma till.

Jacob Zetterman

Jacob Zetterman är reporter på Dagen.