Så ändras politiken efter valet

Klimat och miljö: Får biskoparna igenom sin vilja?

Till viss del, men inte helt och hållet. Att Miljöpartiet har satt sig i regeringen märks tydligt. Det lovas ett nytt klimatpolitiskt ramverk, en ny miljöbilsbonus, lagstiftning mot farliga kemikalier, hårdare tag mot kärnkraft och radikalt minskade utsläpp.

I mars kom biskoparna i Svenska kyrkan med ett klimatbrev, där de bland annat uppmanade politiker att minska utsläppen radikalt. Biskoparna ville se effektiva styrmedel, miljö­investeringar, högre ambitioner i EU-politiken samt klimatpengar utöver biståndet.

MP:s bägge språkrör har redan hyllat biskoparnas brev. Men kommer dessa att få sin vilja igenom?

– Nej, inte på alla punkter, men man kan hoppas på en hög­re ambitionsnivå med MP i regeringen, säger Henrik Grape från Svenska kyrkan.

Vapenexport: Ska vi sälja färre vapen?

Nej. Det finns ingen sådan utfästelse i regeringsförklaringen och Socialdemokraterna tog inte upp frågan i sitt valmanifest. Traditionellt finns en samsyn mellan S och M om att Sverige behöver en svensk vapentillverkning, både för att säkra leveranser till försvaret och för jobben i Sverige (även om det senare sällan förs fram som argument). Den samsynen har präglat politiken under många år, trots att andra partier haft invändningar.

MP och V kommer, trots sin nya ställning att få svårt att ändra på detta. En pågående utredning kanske kan leda till att en och annan diktatur försvinner från säljlistan. Men Sverige kommer fortsatt att vara en stor vapenleverantör.

Migrations- och flyktingfrågor: Får min vän Isaac stanna i Sverige?

Ja. Under regeringen Reinfeldt har Sverige fått en flyktingpolitik som är en av EU:s mest generösa, och antalet asylsökande har ökat markant de senaste åren. Den rödgröna regeringens första drag i migrationsfrågan var att S anslöt sig till den rådande överenskommelsen mellan MP och Alliansen.

Löftena hittills handlar om breda uppgörelser och att hålla SD borta. Sverige ska verka för att andra EU-länder ska bli generösare, och kommuner ska ta ett mer solidariskt ansvar för asylsökande.

Så visst kan Isac få stanna, inget tyder på någon större kursförändring i migrationspolitiken.

Men ministerposten tillhör S, som brukar ha en något tuffare linje än MP. Dessutom är migrationsminister Morgan Johansson även justitieminister. Vilken betydelse det har är dock svårt att veta.

Integration: Får kyrkorna påverka integrationspolitiken?

Vilken integrationspolitik, kanske man bör fråga. Regeringen har redan avskaffat integrationsministern, och nu är det en fråga som ska genomsyra allt. Men främst ska integration gå hand i hand med jobb, utbildning och välfärdspolitik.

Kyrkor i Sverige kommer nog fortsätta att jobba med integration i praktiken ändå, mångkulturella kyrkor är numera vardag. Men vilken minister kommer att satsa pengar på samfundens integrationsprojekt, och våga hylla dem för den insats de gör, så som Erik Ullenhag (FP) gjort som integrationsminister.

– Religiösa ledare och samfund spelar en viktig roll för att motverka fördomar och främlingsfientlighet, sa han bara några veckor innan valet.

Då presenterade han en satsning på att bekämpa intolerans, och bland annat Sveriges kristna råd fick 300 000 kronor för att jobba med integrationsfrågor.

Alkohol och droger: Är nya regeringen mindre liberal?

Svensk alkohol- och narkotikapolitik har skapats i bred politisk enighet. Under allians­regeringen har det visserligen dykt upp förslag om gårdsförsäljning av vin. Men stödet för Systembolagets monopol är starkt och Anders Borg har inte varit rädd för att använda alkoholskatt som nykterhetsinstrument.

Regeringen går knappast i liberalare riktning. Nya folkhälsoministern Gabriel Wikström (S) säger i en intervju med drugnews.nu att han absolut inte vill legalisera cannabis, han försvarar Systembolaget och kan även tänka sig att samarbeta med Kristdemokraterna för att värna en restriktiv alkoholpolitik:

– Jag är glad att vi och Kristdemokraterna delar många uppfattningar här och ser gärna samarbete.

Avdragsrätt: Kan jag fortsätta dra av min månadsgåva?

Nej, troligtvis inte. Frågan om avdragsrätt nämns inte i regeringsförklaringen, men kommer antagligen i regeringens budgetförslag om några veckor. Socialdemokraterna förklarade i sitt valmanifest varför det bör avskaffas. Även Miljöpartiet säger nej, liksom Vänsterpartiet.

Visserligen stöder SD det nuvarande systemet, så det finns majoritet i riksdagen. Men förutsatt att S och MP lyckas få igenom sitt budgetförslag – eftersom inget annat förslag kommer att vara starkare – kommer på sikt möjligheten försvinna, alltså att göra avdrag för gåvor till vissa godkända hjälporganisationer.

Jämställdhet: Kommer nya krav att ställas på samfunden?

Nej, troligtvis inte.

– Regeringspartierna har sagt innan valet att de är nöjda med den ordning som gäller i dag, säger Åke Göransson, från SST, myndigheten som reglerar bidrag till trossamfund.

Inget tyder på att regeringen aktivt även vill detaljstyra så att samfund blir mer jämställda. Kyrkor som inte tillåter­ kvinnliga präster och moskéer där män och kvinnor inte får beblandas kommer att fortsätta ta emot bidrag.

Om nu inte den feministiska regeringen ändrar sig. För budgeten ska ha genusperspektiv och jämställdhetsministern Åsa Regnér (S) har som generalsekreterare för RFSU tagit strid mot samfunden. 2008 argumenterade hon för att samfund inte ska få ha vigselrätt på grund av motstånd att viga samkönade par.

Vårdval: Blir kristen äldrevård kvar?

Ja, med största sannolikhet. Visserligen är tonläget i debatten just nu mycket högt – och klyftan stor mellan blocken, både om vinstuttag och valfrihet i vård och omsorg. Men när krutröken lagt sig och utredningarna är klara kommer de att ha närmat sig varandra. Kanske har ett antal privata vårdbolag hunnit ge upp. Men de som drivs av kristna och andra ideella organisationer torde inte behöva känna sig hotade. S, MP och V säger sig vilja ”utveckla en nationell strategi för idéburen välfärd. Icke-kommersiella aktörer ska få möjlighet att växa och utvecklas. Deras självständighet ska värnas.”

– Partierna har fångat upp många av de frågor som funnits i debatten under senare år, kommenterar Lars Pettersson, på organisationen Famna.

Landsbygden: Måste alla flytta till storstan?

Nej, självklart inte, men många väljer nog att göra det ändå. Trenden är att storstäderna lockar allt fler.

Den nya regeringen har dock redan lovat guld och gröna skogar till landsbygden. Tillgång till butiker och samhällsservice ska ökas, infrastrukturen förbättras, det ska gå att utbilda sig och det ska finnas jobb.

Hur återstår att se. Haparanda-politikern Sven-Eric­ Bucht (S) har huvudansvaret. Hans främsta merit hittills är ett Ikea i sin norrbottniska hemstad. Att det blev en socialdemokratisk minister får nog många att andas ut. MP:s höjda bensinskatt har aldrig lockat folk utanför storstaden.

Medicinsk etik: Klart för ensamstående kvinnor att insemineras?

Ja. I våras kom en utredning som föreslog att ensamstående kvinnor ska få samma rätt till assisterad befruktning som gifta par och sambor. Det blir i så fall ett avsteg från den lagstiftning som Sverige har, att ett barn har rätt till två föräldrar.

Eftersom Kristdemokraterna är enda parti som motsätter sig förslaget kommer den nya regeringen att genomföra reformen. Utredningen föreslog ett införande 1 juli 2015.

Partiledaren Göran Hägglund sa när förslaget presenterades i våras:

– Lagstiftaren tar här aktivt ställning för att barn ska komma till utan att det finns en närvarande fader. Det tycker vi är fel, helt enkelt.

Hasse Boström

Hasse Boström är tidigare reporter, tf chefredaktör, redaktionschef, webbredaktör, ledarskribent, debattredaktör, nyhetschef och familjeredaktör på Dagen.