Slopade gåvoavdrag splittrar regeringen

När gåvoavdraget infördes 2012 jublade framförallt Kristdemokraterna som varit pådrivande. Maximalt 6 000 skänkta kronor till godkända organisationer ger en skattereduktion på 1 500 kronor per år och intresset tog snabbt fart.

Den dåvarande oppositionen var dock emot – av olika skäl. Medan Vänsterpartiet och Socialdemokraterna ogillade själva idén, tyckte Miljöpartiet att avdraget var på tok för begränsat. Miljöorganisationerna fanns nämligen inte med som godkända organisationer.

Nytt läge

– Vi är rent principiellt positiva till en avdragsrätt, sa Mats Pertoft, (MP) dåvarande skattepolitisk talesperson i en intervju från 2013.

Men nu är läget ett annat – och i regeringsställning fogar Miljöpartiet in sig i Socialdemokraternas hårdnackade motstånd till avdraget. I fredags försvarade finansminister Magdalena Andersson (S) förslaget i riksdagen.

Allmänheten ska inte få styra

– Det här handlar om hur vi använder våra skattemedel. De bör fördelas utifrån politisk prioritering, snarare än utifrån vilken förmåga de här organisationerna har att hitta sponsorer som har råd att ge dem stora bidrag, sa hon.

Utgångspunkten för resonemanget är alltså att allmänheten inte ska kunna styra storleken på skatteintäkterna genom att skänka pengar till hjälporganisationer.

Mikael Oscarsson (KD), köper inte finansminister Anderssons argument.

– Det är rimligt att de pengar som går till att hjälpa behövande beskattas lindrigare än annat kapital. Det ligger en tydlig värdering i detta, eftersom samhället är större än både staten och kapitalet, sa han och fick snabbt svar av ministern:

– På Mikael Oscarsson låter det som att det inte skänktes några pengar innan den här gåvoavdragsrätten fanns och att människor skulle sluta skänka när det nu försvinner. Så är det naturligtvis inte.

Ändå verkar de rödgröna väljarna verkar vara av en annan uppfattning än regeringspartierna. När insamlingsorganisationernas paraplyförbund FRII gjorde en enkätundersökning bland drygt 1 000 svenskar visade det sig att 60 procent av de rödgröna väljarna tycker att avdraget är bra.

Inte förankrat bland väljarna

Bland Miljöpartiets väljare var siffran ännu högre – hela 79 procent.

– Förslaget från regeringen är inte förankrat bland väljarna och Miljöpartiet har tidigare haft en helt annan inställning i frågan. Vi vill fortsätta arbeta för att förändra lagstiftningen så att den stödjer en bred folkfilantropi, säger Maria Ros Jernberg, generalsekreterare för FRII.

När Miljöpartiet i dag får frågan betonas vikten av ett starkt civilsamhälle, men man tror alltså inte längre att vägen dit går via avdrag på deklarationen.

– Det finns bättre sätt att stötta organisationer än genom skatteavdrag, säger Janine Alm Ericson (MP), ledamot i finansutskottet.

Hur då till exempel?

– Det har vi inte diskuterat. Men nuvarande system är inte rättvist, säger hon.

Fruktar minskat givande

Bland de godkända givarorganisationerna finns kyrkor och kristna föreningar som hjälper socialt utsatta människor. Många förväntar sig nu ett minskat givande – och måste också lägga pengar på att informera om att gåvoavdraget försvinner.

– Vi bad enskilda givare att öka sina bidrag med tanke på avdragsrätten. När det nu försvinner befarar vi att de här personerna drar tillbaka sitt ökade givande, säger Johan Lilja, direktor på Läkarmissionen.

Joakim Lundgren

Joakim Lundgren är tidigare reporter på Dagen.