"Större extremistpartier i EU kan leda till mer kaos"

Står EU inför ett ödesval i år? Tongångarna har höjts under de senaste veckorna när det gäller vad man ser som hot mot både demokratin i unionen och dess fortsatta väg framåt. Valet den 26 maj närmar sig, och det märks på valtemperaturen.

Många talar om årets val som ett "värderingsval". Men vilka värderingar är det då man talar om? Den 9 maj firades Europadagen runt om i unionen, och här i Sverige uppmärksammades dagen bland annat med ett panelsamtal på Europahuset i Stockholm.

Nationalistpartier kan lamslå

Rubrik för samtalet var just "EU-valet som ett värderingsval". Många svenska politiker varnar för ett ökat inflytande av framför allt nationalistpartier och populistpartier i EU, partier som man menar riskerar att äventyra hela europasamarbetet.

Till en del är detta en överdriven oro, menade Europaexperten och frilansjournalisten Henrik Brors, som inledde samtalet. Även om vissa extrema partier som förutspått går starkt framåt i årets val, kommer de inte att kunna ha ett avgörande inflytande i unionen. Däremot kan de lamslå utvecklingen genom att rösta ned förslag. Och det har de i viss utsträckning redan gjort, bland annat när det gällde flyktingströmmarna till Europa 2015.

Läs mer | Från antikristlig fara till en kristen union?

Om extremistpartier går framåt kan det också leda till mera av kaos i parlamentet, sa Henrik Brors. Det kommer kanske att krävas fler partigrupper för att nå en majoritet och därmed fatta beslut:

– Man tvingas då till ad hoc-lösningar om och om igen.

Föreningsliv på undantag

EU-parlamentarikern Jytte Guteland (S) hör till dem som menar att årets val i hög grad är ett ödesval. Det finns en värderingskris i unionen, sa hon. Den tar sig uttryck i attacker mot journalister, mot kvinnors rättigheter och i en ökande extremism. Anledningen till att nationalism och populism ökar är bland annat stora klyftor mellan stad och land och en ekonomisk ojämlikhet efter finanskristen, sa Guteland.

– Det föreningsliv som har funnits har också ersatts med diskussioner på nätet. Allt detta skapar oro och viss rädsla, sa hon.

Läs mer |

Det finns dock en väg framåt, menade hon – och den handlar om att arbeta för ett socialt och ekonomiskt hållbart samhälle.

Moderate EU-parlamentarikern Christofer Fjellner hör inte till dem som reservationslöst instämmer i bilden av årets val som ett ödesval.

– Alla val är ödesval, sa han.

– Och vilka frågor är egentligen politiska frågor? undrade han.

Alla politiska block

Fjellner ser i stället attackerna mot rättsstaten som det stora hotet mot unionen:

– Och det hotet går tvärs igenom politiska block. Rättsstaten utmanas i Ungern och i Polen, men också i Malta och i Rumänien.

Christofer Fjellner är också skeptisk mot tanken att svenska röster ska behöva rösta för eller emot Ungerns ledare Orbán – vi röstar ju på svenska politiker och svenska partier, menade han:

– Det är ett problem att säga ´Rösta inte på Le Pen och Orbán´. Vi behöver gå tillbaka till sakfrågorna.

Centerpartistiska politikern Hanna Stenegren höll med Fjellner om att talet om ödesval är "uttjatat".

Klimatångest

Det stora hotet inför framtiden är den klimatångest som för många unga i dag är helt reell, betonade hon.

Svensken i gemen har ett högt förtroende för unionen, visade en färsk undersökning nyligen. Men det gäller, menade flera av panelens deltagare, att de många måste få tal del av unionens framgångar.

– Hopp och framtidstro är viktigt. Fler måste få vara med i den framgång som EU har haft. Detta är viktigt för att öka tron på unionen, sa Eva Nordmark, ordförande i TCO.

Inger Alestig

Inger Alestig är tidigare reporter på Dagen.