Succé för second hand – men nu då?

Vi befinner oss i Åkersberga i Roslagen. Malin de Leur är chef för Berga Second Hand, en av hundratals butiker som startat med hjälp av eldsjälar i kyrkorna. För det är kyrkor och andra kristna organisationer som varit de viktigaste aktörerna för den ideella second hand-rörelsen.

Det har varit en osäker tid, med motstridiga besked och än kan man inte andas ut.

De som är engagerade i arbetet vill ofta beskriva utvecklingen av ideell second hand som en framgångssaga. Det är som Kinderäggen, fast med fler än tre goda saker i ett:

Pengar till sociala insatser i Sverige och i världen.

Sysselsättning för tusentals personer.

En verksamhet som främjar integration och lokal gemenskap.

Bidrag till en bättre miljö, på grund av all återvinning.

Till detta skulle också kunna läggas att kyrkorna fått helt nya kontaktytor och vidgat sitt sociala engagemang.

Är det här en propagandabild? Kanske, men det är dock svårt att hitta någon som argumenterar emot.

Tar bort stor del av överskottet

Men Skatteverket då, kanske någon undrar.

Det är den myndigheten som framstår som boven i det drama som hotat riva ned allt som tusentals frivilligarbetare byggt upp. Från Skatteverkets sida kan man dock luta sig mot lagstiftningen och säga ”skyll inte på oss, reglerna ser ut så här”.

Butikerna ska betala moms – utom möjligen de allra minsta – vilket tar bort en stor del av överskottet. (Eftersom de inte köper in några varor har de inget att ”kvitta” momsen mot, som andra företag kan göra.)

Nu ligger hela frågan hos politikerna. Konkret hos finansminister Magdalena Andersson (S), som har lovat en lösning – ”under våren”.

Började med några eldsjälar

I Åkersberga kommer vi via ”inlämningen” direkt in på en hektisk arbetsplats och Malin de Leur, en av de två ”riktigt” anställda, visar sig vara ett energiknippe med glatt humör. Totalt finns cirka 15 personer på plats i det 620 kvadratmeter stora huset. Det är egentligen för trångt, men det är svårt att hitta större lokal med bättre läge. Det är brist på affärslokaler i Åkersberga.

Det känns ”familj” över gänget. Så är det ofta i mindre företag, men här finns en dimension till av samhörighet.

– Vi är en enda stor kramavdelning, säger Matilda Eriksson och kramar sin arbetskamrat Ana Lopes.

Här jobbar några som behöver mer arbetsledning, andra lite mindre. Här finns också Johan Alfredsson, en tidigare chef på Ericsson.

– Han är min chefskonsult, jag kan ofta få råd av honom, säger Malin de Leur.

Berga Second Hand är en av de nyaste butikerna i branschen. Den har bara tre år på nacken. De flesta av de ideellt drivna butiker som nu finns spridda över landet har hållit på i 10-20 år. För det mesta med en betydligt blygsammare start än den här, som har kunnat dra nytta av erfarenheter från annat håll.

Kyrkornas second hand-butiker började ofta i en liten skala, med några få eldsjälar. De första lokalerna hade inga stora ytor, och öppettiderna var ett par timmar i veckan.

Men det visade sig att man hade träffat helt rätt. Vi svenskar vill gärna känna att vi gör fynd, och det kan man göra på loppmarknader och second hand-butiker. Så de flesta butiker har fått flytta några gånger under åren, alltså till större och större lokaler

Drivs av en ideell förening

Sivert Bergström är en av dem som drog igång hela projektet i Åkersberga och han berättar att man hade möjlighet att göra flera studiebesök på andra orter. Detta var en vision som växte fram i hans hemgrupp, en smågrupp inom den kyrka han tillhör. Så fyra familjer från den gruppen körde igång det hela.

Först stod Pingstkyrkan i Åkersberga som huvudman för verksamheten, nu drivs den av en fristående ideell förening. Men man samarbetar med pingstkyrkans biståndsarbete PMU, och man hoppas också inleda samarbete med Svenska kyrkan.

– Här är en ren volontär, säger Malin de Leur och presenterar en av dem som råkar springa förbi.

– Ja, nyduschad och ren, svarar Kent Pålsson med ett skratt.

Men med ”ren” menade hon att han var utan något anställningsförhållande. Och sådant är viktigt nu när Skatteverket sagt att man måste räkna arbetstimmar. 60 procent av arbetade timmar i butiken ska utföras av volontärer, max 40 procent av anställda, inräknat fas-treare och alla andra i någon form av sysselsättningsåtgärd med offentligt stöd.

Det vill säga det är de regler man ska följa om man vill slippa momsregleringen. Vilket hittills är målsättningen för Berga Second Hand.

Den här onsdagen är sju - åtta ”rena” volontärer på plats, samtliga pensionärer. En av dem är Agneta Holgersson. Hon är en trogen kund som kom på att hon gärna ville arbeta här. Så det gör hon sedan i höstas.

– Jag behövde ha något att göra, träffa lite folk, och här det härliga människor!

Hon kommer tre dagar veckan, förmiddagar men med lång arbetsdag på onsdagen. Hon har själv ingen koppling till någon kyrka.

Inte ett dugg. Jag ville bara komma ut och göra något och slippa gå hemma och klättra på väggarna, säger hon.

Momsdebatten har hon bara hört talas om, men säger sig inte vara insatt i detaljerna.

– Jag vet bara att jag tycker det verkar dumt.

Nej, moms och skatteregler tycks inte vara ett samtalsämne på butiksgolvet, varken här eller i andra butiker. Det är nog mest chefer och styrelser som brottas med detta.

Otydliga signaler

Martin Birgersson är administratör, den andre av de två i butiken med vanliga anställningar. Han tycker Skatteverkets krav på en viss andel volontärer är ”knäppt”.

– Anta att man lyckas få in väldigt många fler volontärer, ska det då vara kanske åtta personer som jobbar på porslinsavdelningen? Då kan man ju behöva en terapeut för att ta hand om de spänningar som uppstår, säger han med viss ironi.

Både Malin de Leur och Sivert Bergström, som sitter med i styrelsen, tycker att signalerna från skatteverk och politiker är röriga och otydliga.

– Man hamnar i ett läge där man måste följa lagarna mer än hjärtat, säger Sivert Bergström och tillsammans med Malin de Leur förtydligar han:

– Vi har tagit emot många för olika former av arbetsträning, men ska man följa reglerna och försöka vara momsfri då försvinner de allihop. Väljer vi att vara momspliktiga, då kan vi fortsätta med arbetsträning, men då kan vi inte ge bort något överskott. Detta att vi tar emot folk för rehabilitering och arbetsträning har varit fantastiskt framgångsrikt och har fått god respons.

Vi vandrar vidare till ”sorteringen”. Det är här det stora arbetet sker just nu, när butiken inte öppnat än. För att utnyttja ytan maximalt har man byggt ett extra våningsplan i halva rummet. Sorteringen måste fungera effektivt för att man snabbt ska få ut prylarna i butiken,

– Om vi inte får ut sakerna säljer vi dem inte, säger Malin de Leur.

Maria Vasques har hand om avdelningen leksaker, hon är anställd på heltid med särskilt anställningsstöd, har varit här två år, och är enligt chefen en som ”sprider lugn”.

– Det fungerar jättebra att jobba här. Vi trivs med varandra, säger hon.

Med Pia Svärd Jakobsson, som är en ”fas-trea” och huvudansvarig för textilavdelningen, kommer vi i samtal om det märkliga faktum att folk passar på att skicka med rena skräpet också, när man lämnar grejer.

– Det kan vara jätteäckliga saker, säger hon.

– Men det kan komma handväskor som det står Gucchi på också. Och då gäller det att kolla upp. Så vi får googla en hel del.

Kö ända ut till vägen

Apropå fynd så har de flesta second handbutiker berättelser om de där lite extra dyra grejorna som också kommer in. Sivert Bergström sålde ett 1600-tals skåp för 16 000 kronor för en tid sedan. Just det skåpet sålde man själva i butiken, annars åker man oftast till Bukowskis. Det gjorde man till exempel med en gammal byrå som inbringade 8 000 kronor.

– Men ibland händer det att värdefulla saker slinker igenom utan att vi märker det. Och det är det som är kryddan. Folk ska veta att de kan göra fynd här, säger Pia.

Att det suget finns även i Berga är tydligt när butiken öppnar klockan ett. Kön framför dörren går ända ut på vägen.

Så även om det skulle bli betydligt krångligare att driva ideell second hand-verksamhet i framtiden är det kanske ändå inte en folkrörelse som stannar av helt.

Hasse Boström

Hasse Boström är tidigare reporter, tf chefredaktör, redaktionschef, webbredaktör, ledarskribent, debattredaktör, nyhetschef och familjeredaktör på Dagen.