Nyheter
Vatikanen: Ingrip militärt för att stoppa IS
Från att tidigare enbart pratat om diplomatiska lösningar börjar Vatikanen nu tala om en militär intervention för att få stopp på Islamiska statens frammarsch. De försöker också samla mandat i FN för en deklaration som tar upp de kristna minoriteternas rättigheter.
Det är den italienske katolske ärkebiskopen Silvano Tomasi, Vatikanens sändebud i FN, som uttalar sig om ett eventuellt militärt angrepp mot Islamiska staten.
– Vad som behövs är en välkoordinerad och välgenomtänkt koalition, för att på bästa sätt komma fram till en politisk lösning utan våld. Men om det inte är möjligt, då är användandet av våld nödvändigt, säger han i en intervju med den katolska nättidningen Crux.
Där säger han angående den extrema jihadistgruppen härjningar:
– Vi måste stoppa den här sortens folkmord. Annars kommer vi i framtiden att gråta ut och undra varför vi inte gjorde någonting, varför vi lät en sådan hemsk tragedi få hända.
En bred koalition
Enligt den katolske ärkebiskopen så måste ett eventuellt militärt FN-angrepp i så fall ske i en bred koalition, där även länder med muslimsk majoritet i Mellanöstern ingår. Annars finns risken att det ser ut som ett västerländskt projekt.
I slutändan är det upp till FN:s medlemsländer, och säkerhetsrådet, att agera.
– Men helt klart har vi en skyldighet att agera, säger Silvano Tomasi.
I sina uttalanden går Vatikanens FN-sändebud längre än påven vad gäller att legitimera våld mot IS-krigarna. Men även påvens uttalande har tolkats åt det hållet, då han efter halshuggningen av 21 kopter i Libyen sa att det är lagligt att med våld stoppa en orättfärdig förövare.
Med Ryssland och Libanon
Silvano Tomasis utspel om att Vatikanen kan tänka sig stödja en militär operation kom i samband med ett mer traditionellt diplomatiskt utspel om mänskliga rättigheter. Tillsammans med Ryssland och Libanon har Vatikanstaten tagit fram en deklaration om stöd för de kristnas rättigheter i Mellanöstern.
Det är inom ramen för FN:s råd för mänskliga rättigheter som deklarationen har tagits fram, då de håller sin 28:e konferens i schweiziska Genéve.
”Flera religiösa gruppers existens är allvarligt hotad och kristna är speciellt drabbade. I dessa dagar handlar det till och med om deras överlevnad”, står det i deklarationen.
I texten vädjas det till det internationella samfundet att stödja de etniska och religiösa grupperna som historiskt är djupt rotade i regionen, och som nu ser sin existens hotad.
”Det här stödet ska hjälpa länderna i regionen att återbygga hälsosamma och pluralistiska och sunda politisk system, som erkänner fundamentala mänskliga rättigheter för alla”.
Lyfter upp religionsfrihet
Texten tar även upp vikten av religionsfrihet, som en fundamental rättighet bland de mänskliga rättigheterna, och vänder sig till religiösa ledare att ansluta sig i arbetet i att skydda de religiösa minoriteterna.
I intervjun med nättidningen Crux säger den katolske ärkebiskopen att det här diplomatiska initiativet inte bara handlar om de kristna minoriteternas rättigheter, utan att alla etniska och religiösa gruppers rättigheter ska försvaras.
– Men kristna är tydliga måltavlor för tillfället, och vi vill hjälpa dem, utan att för den skull exkludera någon annan grupp.
Över 60 länder har hittills skrivit på den framtagna deklarationen, inklusive flera europeiska länder. Sverige är dock inte ett av dem.
Jacob Zetterman är reporter på Dagen.
