Varmhjärtad pjäs om en udda pojke

Christopher i "Den besynnerliga händelsen med hunden mitt i natten" har en udda begåvning och en funktionsnedsättning. Jakten på den som mördade grannens hund ruckar hela hans tillvaro.

– Det speciella med pjäsen är att allt skildras ur Christophers perspektiv och med hans logik, säger David Fukamachi Regnfors som gör rollen på Stockholms stadsteater.

Efter sju år på Backa Teater lämnade David Göteborg för en osäker frilanstillvaro i sin hemstad Stockholm. Erbjudandet att spela den komplexa rollen som Christopher kom som en fin gåva. Säkerligen bidrog Davids gestaltning av Klas Östergrens författarjag i långfilmen ”Gentle­men” till att han blev tillfrågad. För den insatsen blev han nominerad till Rising star vid Stockholms filmfestival.

Dagens repetitioner på Stockholms stadsteater är över och en till synes lugn och harmonisk David Fukamachi Regnfors slår sig ned i artistfoajén.

– Jag gillar verkligen den s­ökande period som repetitionerna är, säger han. Dessutom är det en jättebra ensemble och det är intressant att jobba med regissören Kjersti Horn. Hon har gjort flera uppmärksammade föreställningar i Sverige och Norge, senast Noréns ”Natten är dagens mor” på Nationalteatret i Oslo.

Simon Stephens pjäs bygger på en prisbelönt roman av Mark Haddon. Boken är skriven som en mordhistoria och den knepiga titeln är lånad från en Sherlock Holmes-novell.

David håller med om att det kan vara svårt att förflytta ett verk från ett medium till ett annat.

– Men pjäsen har gjort supersuccé i London och spelas nu för tredje året i rad.

Själv fastnade han direkt för den säregna, men alls inte smala, historien.

– Författaren skildrar insiktsfullt och varmhjärtat en annorlunda och ganska ensam kille och hans föräldrar, säger David. Christopher kan alla världens länder och huvudstäder och alla primtal upp till 7 507 men har svårt att interagera med andr­a människor. Vilken neuro­psykiatrisk funktionsnedsättning han har sätts ingen etikett på i pjäsen.

Själv ser sig Christopher inte som funktionshindrad. Han har en ljus tillitsfull syn på tillvaron, vill vara detektiv som Sherlock Holmes, tycker väldigt mycket om hundar, gillar inte beröring och kan inte ljuga står det i manus.

– Att det sista stämmer är jag dock inte säker på, det är ju han som dikterar berättelsen, säger David med ett leende.

Dramat börjar när grannens hund en morgon hittas dödad med en högaffel. Christopher blir självfallet jätteledsen och bestämmer sig för att ta reda på vem som mördade den trots att hans pappa förbjuder honom att forska i saken.

Mod, skam och skuld är teman i pjäsen.

– För att lösa mysteriet måste Christopher gå emot sin rädsla och kämpa för att förstå sin omvärld, säger David. Det handlar även om att vara förälder till ett annorlunda barn.

Att han ska spela en pojke på 15 år är inget David tänkt så mycket på.

– Visst är jag dubbelt så gammal som Christopher, men å andra sidan är Helena Af Sandeberg som spelar min mamma bara 10 år äldre. Det viktiga är att avbilda karaktären med förtjänster, fel och brister. P­ubliken behöver inte tycka om Christopher, men de ska förstå honom.

Han framhåller att det krävs en större medvetenhet att avbilda en karaktär som står utanför normen. För att sätta sig in i hur Christopher ser på världen har David plöjt litteratur om autism och Aspergers syndrom. Ensemblen har även träffat några personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning.

– Vi vill berätta historien med respekt för alla som identifierar sig med Christophers situation och deras närstående, säger han. Skrattar publiken ska det var med, och inte åt, honom.

Det är inte första gången David jobbar med en roll som har någon form av funktionsnedsättning.

– Jag hade turen att få göra scenskolepraktik på Backa Teater. Dess konstnärlige ledare Mattias Andersson är en stor inspirationskälla och han gav mig direkt förtroendet att spela en ledande karaktär i ”Gangs of Gothenburg”.

– Att gestalta en kille som kom i vägen vid en gängupp­görelse och skadades så svårt att han hamnat i rullstol var en r­ejäl utmaning.

Senast på Backa Teater spelade David en "barmhärtig samarit" i kritikerrosade "Acts of Goodness".

Att visa medmänsklighet är en viktig tematik för David som är uppfostrad i kristen anda. Hans mamma är präst i Svenska kyrkan och tjänstgör i dag som kyrkoherde i Sigtuna stift.

– Jag har varit på många gudstjänster och brukar medverka i de julspel mamma sätter upp. Som skådespelare är julspel en nyttig övning i ödmjukhet, säger han.

David ser många likheter mellan kyrkan och teatern.

– Båda är forum där det förs samtal om existentiella frågor och att skriva en predikan kan jämföras med att arbeta med ett Shakespearedrama, säger han. Du måste med inlevelse tolka en gammal text och få den att knyta an till människors liv här och nu.

Davids föräldrar skildes när han var liten. Hans pappa har återvänt till Japan och i perioder har han själv bott där. Då har han passat på att se japansk teater.

– Den bygger på en helt annan teatertradition än den europeiska. Det är berikande med andra influenser och skilda synsätt, säger han.

Ett närliggande exempel är kritikerrosade ”Gentlemen” där David Fukamachi Regnfors tillsammans med Sverrir Gudnason, David Dencik och Ruth Vega Fernandez har de ledande rollerna.

– De är alla skickliga skådespelare och jobbar intressant nog på olika sätt. Som nybörjare i filmsammanhang lärde jag mig mycket av dem och av regissören Michael Marcimain givetvis.

David ser fram emot tv-serien baserad både på"Gentlemen" och uppföljaren "Gangsters" som visas i SVT i jul. Innan dess väntar vårens spelperiod av "Den besynnerliga händelsen med hunden mitt i natten" och gästspel med "Acts of Goodness" ute i Europa.

– Jag känner mig lyckligt lottad som får medverka i så många angelägna projekt, säger David.

Ingegerd Rönnberg