Livsstil
Därför behöver vi mer än ”bara” bröd
Fastan är här. En tid för självrannsakan och långsiktig förändring. ”Människan skall inte leva bara av bröd”, säger Jesus när hans ökenfasta störs av djävulens frestelser. Robert Eriksson, pastor, musiker och författare stannar upp inför en detalj i texten. Det lilla ordet ”bara”.
När djävulen frestar Jesus, gör han det bland annat genom att peka på stenarna på marken och uppmana Jesus att göra dem till bröd. Jesus, som inte ätit på 40 dagar, tackar nej.
– Bröd i Bibeln fungerar ofta som en symbol för det vi människor själva kan åstadkomma. Jesus väljer i stället det som ger verklig mening och näring i livet – att älska Gud, säger Robert Eriksson, till vardags pastor i Sävedalens missionskyrka.
– Vi försöker ofta ta vårt mjöl och salt och göra bröd, det vill säga söka vår framgång i livet på egen hand. Jesus säger inte att det är fel eller oviktigt. Men han påpekar att vi inte ”bara ska leva av bröd”.
– Det där lilla ordet ”bara” är så viktigt. Det kan lätt bli prestationsinriktat i vårt samhälle med arbetet som enda mål. Men Jesus vet att han är älskad av Gud, därför klarar han att säga nej till att göra sitt eget bröd, sin egen framgång.
Vid sidan av pastorsyrket är Robert Eriksson också musiker, senast genom skivorna Pilgrimssånger och Vallfartssånger tillsammans med Paul Börjesson. Han är också författare och i senaste boken "Samma gamla nya jag" (Libris) har han bland annat skrivit om söndagens evangelietext där Jesus frestas i öknen.
– Jesus prövas om hans hjärta är helt eller splittrat. Djävulen betyder splittraren. Jesus väljer att leva ett helhjärtat liv. Det är en utmaning för oss.
Robert Eriksson menar att denna utmaning står i centrum i den kristna fastan som vi nu går in i.
– Det är just därför vi behöver fastan. Målet att nå framgång sitter så djupt i oss. Men i fastan får vi tid att förstå vad som är viktigast. Att först gå till livets bröd.
Under fem söndagar kommer Robert Erikssons församling i Sävedalen att särskilt leva med fastans texter. I morgon lördag inleds den gemensamma vandringen genom fastan med ett särskilt bönedygn.
– Varje år vid den här tiden uppmuntrar vi medlemmar att skriva upp namn på människor som man vill ska komma till tro. Fastan är en period för bön, att avstå men också att ge vidare av det man fått.
Vad avstår du från i år?
– Jag brukar välja bort media och sociala medier. Poängen med fastan är inte att man bara väljer bort något, och efter 40 dagar pustar man ut och återgår till det vanliga igen.
– Fastan handlar om att odla nya vanor och på lång sikt hitta ett annat sätt att leva på.
Daniel Wistrand är redaktör för avdelningarna Kultur och Livsstil.
