Livsstil
Gökottan – en bild av Kristi himmelsfärd
Kanske var du en av dem som gick upp tidigt på Kristi himmelsfärdsdag för att fira gökotta? Det är en tradition som på många håll är lika självklar som julottan. Ofta håller man till utomhus för att få höra göken.
Den något daggiga morgonluften får skogens dofter att framträda tydligare än mitt på dagen. Fåglarnas läten blir klarare och grönskan lyser mer intensivt för ögon som nyss har vaknat.
Barndomens gökottor var mysiga tillställningar med skogspromenad, Frälsningsarméns hornmusik och termoskaffe. Våren var här på riktigt och Guds skapelse svallade av liv.
Birgit Huss är präst i Sundsvallstrakten och har firat många gökottor. Hon är till och med uppvuxen i den lilla byn Gökböle och har således redan där ett speciellt förhållande till den lilla fågeln och dess populära läte.
– Göken är en ful fågel som lägger sina ägg i andras bon och även petar ut andras ungar ur deras bo, berättar Birgit Huss.
– Under gökottans andakt i fjol gjorde jag en jämförelse mellan göken och Jesus. Jesus skulle aldrig tränga någon ute som göken.
Det kanske kan tyckas vara en något svårbegriplig koppling mellan en svensk flyttfågel och åminnelsen av Kristi himmelsfärd. Vad skulle de två ha med varandra att göra? Det fanns knappast några gökar på Oljeberget strax utanför Jerusalem när Jesus därifrån togs upp till himlen.
Faktum är att de mer eller mindre råkar sammanfalla, firandet av Kristi himmelsfärd och den "första vårdagen" då fiskarna nappar som bäst och göken börjar låta höra sitt lockrop. Birgit Huss kan definitivt se tjusningen med dessa två faktorer på samma dag.
– Högtiden är en kombination av det kristna budskapet att Jesus genom sin himmelsfärd nu finns närvarande överallt och inte är begränsad till tid, rum eller kropp. På samma sätt får vi möta Guds nyskapande ande och liv i naturen som nu blommar och lever på nytt, säger Birgit Huss.
– Skapelsen har verkligen vaknat till liv och vi får genom den vackra naturen se Gud på ryggen.
Många församlingar har sina speciella traditioner kring gökottan. I Selånger firas gökottan i samverkan med hembygdsföreningen. Där äter man gemensamt grötfrukost efter friluftsgudstjänsten och lyssnar på föredrag om pilgrimsbygdens historia. Inne i Sundsvall träffas man alltid på toppen av stadens norra berg med utsikt över staden.
Men det är inte bara kristna församlingar som anordnar gökottor, även andra folkrörelser, som exempelvis Friluftsfrämjandet, har träffats på Kristi himmelsfärdsmorgon för att uppleva gökens läten tillsammans. Det är således inte kyrkorna som har patent på gökottan.
Tror du att gökottegudstjänst är en utdöende tradition eller kommer den att fortsätta?
– Det är klart att det är en generationssak, precis som julottan och liknande. Det väller inte in ungdomar till dessa gudstjänster direkt, säger Birgit Huss.
Men förhoppningsvis kan ungdomarna, om inte förr så när de blir äldre, uppskatta en tidig morgongudstjänst ute i det fria, i ackompanjemang av gökens vårliga läte.
Västergök är bästergök.
Göken (Cuculus canorus) är en fågel som främst är känd på grund av sitt lockläte, som särskilt uppskattas när det hörs från väster, och för att den lägger sina ägg i andra fåglars bo, så kallad häckningsparasitism. Den ruvar alltså inte själv sina ägg utan puttar ut ett av ”värdparets” ägg så att gökägget ska få plats.
Gökungen kläcks snabbt på cirka 12 dygn, och knuffar därefter gärna ut de andra äggen och ungdjuren ur boet. Den snabbväxande gökungen växer ofta om sina fosterföräldrar.
Gökotta mitt i naturen.
Gökottan fick en vidare spridning först i början av 1900-talet, inte minst inom folkrörelserna, eftersom många föreningar tog upp den i sin programverksamhet.
Kristi himmelsfärdsdag finns omnämnd i skrifter redan från 300-talet.
Under medeltiden dramatiserades ofta händelsen med ett himmelsfärdsspel. Man ville gestalta att Kristus genom att kroppsligen lämna jorden är närvarande på ett andligt sätt.
På höga höjder.
Det var på Olivberget som Jesus välsignade sina lärjungar medan han lyftes upp till himmelen.
Därför firas ofta gökottans gudstjänster på höjder. Till exempel på Hökmarksberget utanför Skellefteå, Hårgaberget i Hälsingland och på en och annan skogskulle runtom i landet.
Kallades för metardagen
Kristi himmelsfärdsdag firades till åminnelse av Jesus återuppståndelse 40 dagar efter påsk. Den var känd som den första sommardagen, och innebar att vinterklädseln lades undan och kvinnorna kunde gå barärmade. Dagen kallades ibland för metardagen eftersom sommarfisket inleddes.
Josefin Lilja är reporter och biträdande redaktör för avdelningarna Livsstil och Kultur på Dagen.
