Nyheter

Hård kritik mot kyrkligt bistånd

Kyrkornas bistånd i form av insatser i mikrofinanser har blivit en flopp i Afrika. Det menar tidningen OmVärlden, som granskat svenska kyrkors bidrag till en rad projekt.

Svenska kyrkor har bidragit med minst 100 miljoner till projektet Jamii Bora i Kenya, skriver OmVärlden. Observera att personer på bild inte har samband med artikeln - här besöker Norges dåvarande statsminister Kjell Magne Bondevik Stella Wamua (t v) och Jane Njoki, som arbetade med projektet, år 2004.
Svenska kyrkor har bidragit med minst 100 miljoner till projektet Jamii Bora i Kenya, skriver OmVärlden. Observera att personer på bild inte har samband med artikeln - här besöker Norges dåvarande statsminister Kjell Magne Bondevik Stella Wamua (t v) och Jane Njoki, som arbetade med projektet, år 2004.
Publisert Sist oppdatert

OmVärlden har granskat svenska kyrkors bistånd i Afrika, och kommit fram till att 300 miljoner kronor som kyrkorna satsat på mikrofinanser i Afrika har gått upp i rök. Av dessa 300 miljoner har 100 miljoner gått åt till omkostnader i Sverige. 200 miljoner har gått till ett 20-tal bolag i Afrika - innehav som i dag är mer eller mindre värdelösa, skriver tidningen.

"Naivt"

OmVärldens granskning grundar sig på intervjuer med ett 50-tal personer samt genomgång av årsredovisningar, nyhetstexter och webbsidor.

Läs även: Mikrolån effektiv hävstång för fattiga

OmVärlden har bland annat tittat på bolag under Mikrofinanshuset. Där har ett 60-tal svenska kyrkor, församlingar och stift, men också privatpersoner, investerat 300 miljoner. Förhoppningarna om att investeringarna skulle generera vinst har grusats, och i stället har bolagen återkommit till kyrkorna med nya krav på pengar och lån.

– Det här har varit naivt. Vi har inte haft tillräcklig koll, säger Anne Olofsson, ordförande i Norrköpings kyrkoråd, till tidningen.

Ett av bolagen under Mikrofinanshuset har förmedlat pengar till projektet Jamii Bora i Kenya ("bättre familjer"). När OmVärlden besöker projektet utanför Nairobi visar det sig att det som skulle ha blivit 2 000 hus för fattiga sluminvånare har resulterat i 850 hus. Flera hus har nu förfallit, och det är problem med vatten och avlopp. Området känns som en "spökstad", skriver OmVärlden. Här har framför allt svenska kyrkor bidragit med 100 miljoner sedan 2006.

Tillbakavisar kritiken

Mikrofinanshuset växte fram under 2000-talet inom stiftelsen Kyrkornas u-fond på initiativ av dess dåvarande chef Lars-Olof Hellgren, skriver OmVärlden. Lars-Olov Hellgren tillbakavisar dock kritiken:

– Kritiken jag får utstå grundar sig på att det här skulle vara som vilken aktie som helst. Men det här såldes in som någonting där man har ett ägaransvar. Det vi försöker hävda är att vi måste ta ett långsiktigt ansvar fullt ut och fullfölja det här, säger han.

Läs även: Grameen Banks grundare får fredspris

Tidningen OmVärlden är ett digitalt svenskt utrikesmagasin om bistånd, utveckling och globala frågor.

Powered by Labrador CMS