Nyheter
Historisk syrisk-ortodox prästvigning i Sverige
För första gången någonsin har en syrisk-ortodox präst, född och uppvuxen i Sverige, prästvigts på svensk mark. ”Det är avgörande för kyrkans fortsatta existens”, säger Josef Togan, numera fader Josef Togan.
Skäggetorpskyrkan i Linköping, där S:t Markus syrisk-ortodoxa kyrka i vanliga fall hyr in sig, var dagen till ära alldeles för liten. För att alla gästerna skulle få plats vid den högtidliga ceremonin ställde Svenska kyrkan i stället stadens domkyrka till förfogande. Och det visade sig vara ett klokt beslut.
– Jag tror att det var helt fullt, det var i alla fall väldigt mycket folk, säger Josef Togan till Dagen.
Söndagens prästvigning innebar kulmen på en resa som inleddes för 20 år sedan. Under uppväxten hade Josef Togan följt med föräldrarna, som kom till Sverige från Turkiet i slutet av 1970-talet, till kyrkan i Norrköping. Och när Josef Togan var 12–13 år började han fundera på att bli präst.
Utbildad till samtalsterapeut
Mötet med en munk på en klosterskola i Jerusalem några år senare kom att bli betydelsefullt. Senare spenderade han även tid på Östanbäcks kloster utanför Sala.
I 20-årsåldern påbörjades teologistudier i Uppsala och därefter har Josef Togan även hunnit med att utbilda sig till samtalsterapeut. Sedan i höstas har han varit anställd i S:t Markus syrisk-ortodoxa kyrka och nu är han alltså församlingens nya präst.
– Jag är den första ortodoxa prästen som är född och har vuxit upp i Sverige. De andra ortodoxa prästerna i Sverige har kommit hit senare i livet och deras svenskakunskaper är därför varierande, förklarar han.
Hur viktigt är det att du pratar svenska obehindrat och att du dessutom är uppvuxen i den svenska kulturen?
– Det är avgörande för kyrkans fortsatta existens. Många av våra ungdomar förstår inte syrianska/arameiska och arabiska. Därför måste vi prata svenska för att kunna möta dem.
Prästvigningen i Linköpings domkyrka förrättades av den syrisk-ortodoxa ärkebiskopen Dioskoros Benjamin Atas. Han fick också äran att klä på Josef Togan den rödvita skrud som visar att han är prästvigd.
– Jag har känt fader Josef sedan han var 15 år. Hans familj var väldigt aktiv i kyrkan och han var också i kyrkan väldigt ofta, säger Dioskoros Benjamin Atas, som i likhet med Josef Togan tycker att det är viktigt att den syrisk-ortodoxa kyrkan i Sverige leds av präster som känner sig hemma i den svenska kulturen.
Vill viga fler unga präster
– Många syrianer har levt i Sverige under lång tid och börjar känna sig som svenskar. Då behövs det inte bara präster för att be utan även för att lära ut hur man ska vara goda medborgare.
Ärkebiskopen berättar att det numera finns ett krav på prästerna i kyrkan att de ska vara svensktalande – kommer de från andra länder får de gå en grundkurs.
– Men min första prioritet är att viga nya, unga präster som har vuxit upp här i Sverige.
Och det finns en viss återväxt.
– Vi har bland annat en kommande prästkandidat som har utbildat sig i Uppsala, Rom och USA. Flera andra läser också utomlands.
Hur många prästvigningar av svenskfödda präster hoppas du har genomfört om tio år?
– Det beror helt på hur länge våra nuvarande präster är i tjänst. Men kanske 5–6 stycken.
För känslan i domkyrkan vill han gärna uppleva igen.
-– En vigning är mycket speciell, det är något mystiskt och andligt över det.
Och Josef Togan ser också tillbaka på den tre timmar långa gudstjänsten, innehållande bland annat körsång, rökelse, jubel, klockor och nattvard med stor glädje.
– Det var en fantastisk atmosfär i kyrkan då detta sakrament firades i enhet, glädje och kärlek genom den helige Ande.
Johannes Ottestig är reporter på Dagen.
