Familj

”Jag har en skyldighet att vittna om vad jag sett”

Från skottlossning, vägspärrar och eftervalsdramatik i Kongo Brazzaville till kvinnofrukost och församlingsmöte i Halmstad. Anne Sundberg har precis förflyttat sig mellan denna världs ytterligheter – och känner sig kluven.

Anne Sundberg och tre stipendiater.
Anne Sundberg och tre stipendiater.
Publisert Sist oppdatert

– Det är någon sorts skuld jag känner över att jag kunde lämna oroligheterna bakom mig och resa till trygga Sverige. Mina vänner är ju kvar, de har ingenstans att ta vägen.

Anne Sundberg, socialantropolog, föreläsare och missionär, är djupt engagerad i Kongo. Just nu jobbar hon med de sista formaliteterna kring Dona Ana, en stiftelse som ska dela ut stipendier till unga kvinnors studier och som i dag sponsrar fem tjejer. Tanken är att de, när de har fått sin högre utbildning, ska bli mentorer för nya unga kvinnor. Målet är att stimulera positiv samhällsutveckling i två av världens fattigaste länder.

– Rent antropologiskt har kvinnorna i regionen redan en ganska bra position. Man tillhör familjen på mödernet och det medför viss makt. Men de måste få hjälp med att utnyttja den betydelse de har. Vårt arbete handlar mycket om att göra kvinnorna medvetna om rättigheter och skyldigheter. Nyckeln till det är utbildning.

Anne och hennes man har i flera perioder bott och arbetat som missionärer i både Kongo Kinshasa och Kongo Brazzaville. Anne har också forskat vid Institutionen för socialantropologi vid Lunds universitet om demokratiseringsprocesser och etniska konflikter i Kongo.

– Jag växte upp i Missions­kyrkan och det stod mycket tidigt klart för mig att jag skulle jobba med mission. Jag tog ekonomiexamen först, men efter den första missionsperioden i Kongo kände jag att jag behövde bli bättre på att förstå mig på kulturen. Så jag började studera socialantropologi.

– Under tidens gång har jag blivit mer och mer fascinerad av kvinnornas roll i det kongolesiska samhället. I den mycket svåra situation som människorna där lever har kvinnorna utvecklat överlevnads- och andra strategier för att få samhället att fungera. De är en mycket viktig del av utvecklingen och demokratiseringsprocesserna. När männen krigar ser kvinnorna till att samhället ändå håller ihop.

Kongo har blivit Annes andra hem. Hon och maken håller på och bygger ett hus där och Anne skrattar att det blir till att långpendla framöver.

– Jag hoppas att det kan fungera, maken ska ju fortsätta att jobba som pastor i Halmstad.

Hon är precis hemkommen från sitt senaste besök i Kongo Brazzaville där hon var inför och under presidentvalet den 20 mars. Trots lågt stöd har den sittande presidenten förklarat sig som segrare av valet och landet skakas nu återigen av oroligheter. Anne tvingades lämna det tidigare än beräknat och följer nu den knapphändiga rapporteringen med sorg och oro.

– Det har skrivits väldigt litet om det valet i tidningarna här hemma, trots att det som händer där just nu är ett brott mot demokratiseringsprocessen och mot mänskliga rättigheter.

Men det kommer inte att dröja länge innan Anne åker ner igen. Det är viktigt att vara där, säger hon.

– Jag såg en sådan glädje hos våra vänner när jag kom ner nu senaste gången. Över att jag kom dit när det var svårt och trots att det fanns risk för att det skulle börja hända saker. Jag har en skyldighet att berätta om vad jag har sett. En skyldighet att vara ett vittne.

Powered by Labrador CMS