Klassen trodde att Bibeln var en maträtt

Rösterna från präster och pastorer är delvis knivskarpa: Både lärare och elever är mer okunniga. Kunskapen är på ytan och handlar mest om hur man firar – med mat, gåvor, sånger, tv-program. Fördomar, schabloner och ren okunskap är dominerande. I en 1:a klass frågade läraren om de visste vad Bibeln är för något. Det kom 15 olika förslag, allt ifrån verktyg till maträtter.

Andra pastorer menar att elevernas kunskapsnivå beror mycket på läraren, att äldre lärare ofta är mer bekväma med budskapet och mer måna om att traditioner förs vidare:

”En del lärare och rektorer accepterar att den kristna tron är en del av vårt kulturarv och därmed en del av det skolorna ska undervisa om. Andra betonar skolans läroplan som gräns för att kyrkan inte får predika för mycket. Fast även om skolorna betonar neutralitet, så ska samma gamla psalmer och sånger sjungas som tydligt berättar om det kristna julfirandet”, säger en pastor i enkätundersökningen som Dagen gjort.

”Ingår väldigt tydligt i kursplanen”

Kan det vara en korrekt iakttagelse att barnens kunskapsnivå har sjunkit? Frågan går till Mattias Ludvigsson, undervisningsråd på Skolverket:

– Det kan det alldeles säkert vara, men under­laget i den här undersökningen är trots allt ganska litet och som präst eller pastor har man troligtvis sitt eget perspektiv på att mäta elevers kunskaper, vilket är helt rimligt. Om det ändå stämmer är det naturligtvis bekymmersamt eftersom kunskapen om kristen tro och traditioner ingår väldigt tydligt i kursplanen för låg- och mellanstadiet.

Enligt Skolverket ska undervisningen i religion för årskurs 1–3 bland annat behandla kristendomens roll i skolan och på hemorten förr i tiden. I slutet av årskurs 3 ska eleven bland annat kunna ge exempel på någon högtid, symbol och central berättelse från bland annat kristendomen och återge delar av innehållet i några bibliska berättelser. Dessutom ska eleven kunna ge exempel på kristendomens roll i skolan och hemorten förr i tiden.

I årskurs 4-6 ska undervisningen i religion bland annat handla om kristendomens betydelse för värderingar och kultur i det svenska samhället förr och nu. Eleven ska lära sig kristna högtider och traditioner med koppling till kyrkoåret, exempelvis sånger och psalmer. Och för att bli godkänd i årskurs 6 ska man som elev kunna redogöra för några kristna högtider och traditioner och göra enkla jämförelser mellan kristendomens betydelse för svenskt kultur- och samhällsliv förr och nu.

Sekulariseringen i samhället

Vad kan det bero på om barnens kunskapsnivå om kristen tro och traditioner har sjunkit? Mattias Ludvigsson tycker tidsperspektivet på fem år är för kort för att ge ett bra svar.

– Hade ni frågat pastorer hur det ser ut i dag jämfört med för 30 år sedan hade svaret kanske avslöjat mer. Sekulariseringen i samhället är ju en pågående process som naturligtvis kan spela in. Ser man till hur kristna högtider speglas i medierna är det inte heller givet att alla förstår att till exempel julen är en kristen högtid, säger han.

Under de senaste fem åren har dock frågan om skolavslutningar i kyrkan debatterats på ett helt nytt sätt. Kan det vara så att det har skapats en osäkerhet bland skolledare över vad som är tillåtet och inte så att man drar sig för att besöka kyrkor även i studiesyfte?

– Det är inte omöjligt även om jag håller det för osannolikt. Jag tycker ändå att det har varit rätt tydligt att det inte handlar om att sätta stopp för studiebesök i kyrkan i lärande syfte. Om det har skapats en osäkerhet är det jätteviktigt att nå ut med budskapet att det absolut inte finns några hinder för studiebesök i kyrkor, moskéer och synagogor. Tvärtom. Läroplanen uppmuntrar till kontakter mellan skola, kyrka och alla andra delar i närsamhället. Det finns ingen anledning till att det skulle vara problematiskt för någon att berätta om sin tro som ett kunskapsinnehåll, säger Mattias Ludvigsson.

Svalt intresse byttes mot fullsatt

Pingstkyrkan i Motala är en av dem som bjuder in skolorna i sin kommun. I början var intresset ganska svalt för församlingens julmusikal men när man förra året hade premiär för den egenskrivna musikalen ”Änglahyss” fullkomligt exploderade det.

– Vi mejlade inbjudan till rektorerna och på en kvart hade vi alla skolföreställningar fullbokade med 750 elever, så det var världens tryck! I år gjorde vi en hemsida med inloggning där skolorna får önska plats. Sedan satt vi två personer och försökte pussla ihop tre föreställningar med 250 elever varje gång. I första hand tog vi in de som inte fick plats ifjol, och vi tvingades säga nej till 300 elever, berättar Sofia Hultin, en av initiativtagarna till musikalen Änglahyss.

Församlingen skulle utan problem kunna fylla två föreställningar till.

– Men det är svårt för alla medverkande att få ledigt från jobbet. Sen är det kanske bra på sätt och vis att det blir lite exklusivt, att man som skola blir utvald att få komma, säger Sofia Hultin.

I år prövade församlingen nya grepp igen genom att lägga ut ett särskilt studiematerial på musikalens hemsida. Lärarna erbjöds ladda ner såväl berättelsen om Jesu födelse som en tipspromenad med frågor kopplade till musikalen.

– Dels är det ju en fördel om eleverna läser på innan de kommer till oss i kyrkan, sedan kan man också jobba med en del av de här frågorna efteråt. Vi vet inte än hur responsen har blivit men det ska bli spännande att följa upp det, säger Sofia Hultin.

Hur är barnens kunskap om julen i dag?

– En del har ju koll, men det beror väldigt mycket på läraren hur man tar upp det här med julen, vad man väljer att lägga fokus på, säger Sofia Hultin.

Arrangerar Bibelfemman

En annan församling som konkret valt att erbjuda sin specialistkompetens till skolorna är Frälsningsarmén i Södertälje.

I mer än 20 år har man arrangerat Bibelfemman, en tävling i bibelkunskap som riktar sig till årskurs 5. Alla lärare i kommunen som undervisar femteklassare får en inbjudan att delta. Församlingen besöker sedan klasserna, presenterar frågetävlingen och delar ut en lättläst version av Bibeln med instruktioner om vilket av evangelierna de ska läsa om de vill vara med i tävlingen. Vinnande klass får 3 000 kr till klasskassan.