Kyrkan och politiken – olika sidor av det polska myntet

– Det finns inget Polen utan kyrkan. Den enda moralläran som gäller i vårt land är den som lärs ut av kyrkan. Är man en polsk patriot måste man acceptera det, även om man tvivlar, även om man inte har någon tro, sa Jaroslaw Kaczynski, ledare för det nuvarande regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) under Radio Maryjas utomhusmässa i Polens största helgedom, Jasna Gora.

Talet hölls mitt under valrörelsen i juli 2015, inför tusentals gudstjänstdeltagare och potentiella väljare. Jaroslaw Kaczynski presenterades som ”premiärminister” trots att posten då fortfarande tillhörde högerliberala Medborgarplatformens (PO) Ewa Kopacz. Det var tre månader kvar till parlamentsvalet. Men den politiska striden om makten och lagstiftningen kring flera för kyrkan viktiga frågor pågick för fullt.

Biskop fördömde regeringen

Under den viktiga utomhusmässan tog en av de närvarande biskoparna tillfället i akt att i predikan fördöma PO-regeringens beslut att ratificera Europarådets anti­våldskonvention (se fotnot) och kalla den av parlamentet nyligen antagna lagstiftningen om provrörsbefruktning för brottslig och kriminell.

Skulle slå vakt om kyrkans roll

I juli 2015 hade det länge stått klart att PiS och kyrkan bildat vad liberala medier kallar för en ”Tronens och altarets allians”. Kyrkans kompakta motstånd mot provrörsbefruktningar och antivåldskonventionen (som enligt katolska kyrkan i Polen tar ifrån familjen rätten att bestämma över egna barn samt öppnar för familjekonstellationer som är destruktiva för samhället) företräddes av PiS-parlamentariker och stöddes av partiets presidentkandidat Andrzej Duda. Partiet blockerade PO-­regeringens försök att förändra den statliga finansieringen av katolska kyrkan, från ett årligt statsbidrag på runt 200 miljoner kronor till en frivillig medlemsfinansiering via skattsedeln.

I gengäld bjöds PiS-politiker flitigt in till Radio Maryja och TV-Trwam, en höger­katolsk mediebastion som sedan en kvarts sekel, utan insyn, styrs av den kontroversielle prästen Tadeusz Rydzyk. Där lovade de att om PiS vinner valet kommer dess folkvalda att slå vakt om kyrkans ”självklara och oumbärliga roll i det polska samhället”.

Enligt undersökningar följer mellan fem och sju procent av polackerna Radio Maryja och TV-Trwam. Det kan tyckas lågt, men koncernens lyssnare har högre valdeltagande än genomsnittet: över 70 procent, mot 51 procent för befolkningen i stort.

Reformer ifrågasätts

Att högerkatolska väljare är engagerade syns bland annat på de årligen återkommande ”Rosenkranskorstågen för fosterlandet”, då deltagarna bildar ”en levande rosenkrans” runt parlamentet Sejmen. Senast på Självständighetsdagen den 11 november bad man på så sätt för ledamöterna och tackade Gud för PiS seger.

Sedan förra årets president- och parlamentsval har PiS både presidentmakten och egen majoritet i parlamentet. Partiet, som fick stöd av 38 procent av väljarkåren, har i rask takt genomfört flera reformer och planerar att anta en ny grundlag. De snabba reformerna, som skett utan föregående samhällsdebatt och utredning, ifrågasätts av både oppositionen och omvärlden.

Fem procent positiva till invandring

Dessutom har den nationalistiska och nationalkatolska retoriken tilltagit i både parlamentet och bland regeringsmedlemmarna. PiS-politiker tävlar om att synas i religiösa sammanhang och talar sig varma för katekesundervisningen och mot sexualundervisningen i de statliga skolorna. Till förtret för oppositionen har regeringen anslagit stora summor pengar till de katolska Världsungdomsdagarna i Krakow i sommar, då påven ska besöka Polen, och till fader Rydzyks medieimperium.

Oppositionen anklagar regeringen för att montera ned den 25 år unga demokratin och omvandla Polen till en religiös nationalstat med Ungern som förebild. I likhet med Ungern bedriver Polen en mycket restriktiv flyktingpolitik, något som dock har ett brett stöd i samhället. Endast fem procent av polackerna säger sig vara positivt inställda till invandring.

En del präster och biskopar har ställt sig kritiska till kyrkans inblandning i politiken och PiS-regeringens agerande. Strax före jul skickade den kände prästen Jerzy Galinski ett brev till Vatikanens ambassadör i Polen med syfte att påkalla påvens uppmärksamhet. Han skrev att kyrkan i Polen inte längre är trogen sin grundläggande kallelse.

Biskopskonferensens förre ordförande, ärkebiskop Tadeusz Pieronek, har gått ut i pressen och riktat kritik mot att regeringspartiet ”använder sig av otillåtna metoder”.

– Man genomför inte goda förändringar med våld och mot andras vilja. Det som sker för tankarna till revolution. De aktuella förändringarna bryter mot lagen och det kan vi inte acceptera, sa han i en intervju med dagstidningen Rzeczpospolita.

”Kyrkan ska hålla sig utanför”

I övrigt har biskoparna valt att vara tysta efter valet. Och tidningen Rzeczpospolitas nyligen genomförda undersökning visar att 81 procent av polackerna inte vill att biskoparna ska engagera sig i den nuvarande politiska krisen. Majoriteten av de 11,5 procent som ändå vill att kyrkan ingriper vill se henne i rollen som en opartisk medlare som jobbar för försoning i det splittrade landet.

Läs mer: Präst i kamp för nationalismen i Polen

Läs mer: Protestledare: ”Kyrkan har fjärmat sig från mig”

Fotnot: Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och våld i hemmet, införlivad i svensk lag 2011.

Anna Bieniaszewski Sandberg

Anna Bieniaszewski Sandberg är tidigare reporter på Dagen.