Nyheter
Kyrkor rustas för över 600 miljoner
625 miljoner kronor. Så mycket pengar ska gå till vård och underhåll av kyrkliga kulturminnen nästa år. Domkyrkorna är inte helt förvånande ofta de som slukar mest.
Omläggning av spåntak, borttagning av mögel, renovering av textiler – det är inte billigt att på rätt sätt ta hand landets gamla kyrkor med tillhörande kulturhistoriskt intressanta föremål. Trots att staten skjuter till hundratals miljoner kronor i form av kyrkoantikvarisk ersättning behöver församlingarna själva lägga minst lika mycket.
– I stället för att man i de olika församlingarna gör på billigaste sätt ska man göra åtgärder som är kulturhistoriskt korrekta, säger Anna-Carin Kjellström, kulturarvshandläggare på kyrkokansliet i Uppsala.
– Pengarna går till den merkostnad som församlingarna får.
Visby domkyrka dyrast
I Visby stift har man drygt 46 miljoner att fördela och den största delen kommer Domkyrkan att suga upp.
– Det största projektet är i särklass fortsatt arbete med Visby domkyrka. Restaureringen kommer att pågå minst två år till, säger Rebecka Svensson, stiftantikvarie, Visby stift.
– Andra större restaureringar är Lärbro kyrka där det framförallt är inre åtgärder, men även något yttre, som ska göras. Det är beräknat till en kostnad av drygt elva miljoner kronor.
Linköpings stift har tilldelats drygt 70 miljoner kronor och av stiftets 282 kyrkor och kapell är det 90 som får ta del av ersättningen nästkommande år. Även här är det domkyrkan det satsas mest på. Till fortsatt renovering av fasad och fönster har man tilldelats 2 700 000 kronor.
Josefin Lilja är reporter och biträdande redaktör för avdelningarna Livsstil och Kultur på Dagen.
