Ny studie: Därför blir unga ledare i kyrkan

Föreningsdeltagandet har länge varit på nedgång i Sverige och det beskrivs ibland som ett hot mot demokratin. Men kanske finns ett infruset kapital som många inte räknar med.

400 lokalföreningar

Det har varit utgångspunkten för Maria Zackariasson vid Södertörns högskola i Stockholm. Hon har gjort en forskningsstudie om den kristna barn- och ungdomsorganisationen Equmenia.

Equmenia har cirka 400 lokalföreningar med ett stort antal ideella ledare – enligt statstik för 2015 handlar det om 5 474 personer.

Den är en av flera religiösa organisationer som varje vecka samlar tusentals unga runt om i landet. I Equmenias fall rör det sig om minst 25 000 barn och ungdomar i åldern 6 till 25 år.

Djupintervjuer

– Det finns väldigt lite forskning i Sverige just om frikyrkliga ungdomsorganisationer. Det var en anledning till att jag valde att studera en sådan, berättar Maria Zackariasson för Dagen.

Hon har bland annat gjort djupintervjuer med både ideella ledare och andra aktiva medlemmar. Hur ser de på sitt eget engagemang? Varför har de valt att bli aktiva? Och vad får dem att stanna kvar?

– Många lyfter fram gemenskapen som det viktigaste skälet till att de fortsatt att vara aktiva i Equmenia även när de blev äldre, berättar Maria Zackariasson.

Vill göra skillnad

Verksamhetens innehåll och den kristna grunden framhålls också av intervjupersonerna som en förklaring till engagemanget, dock inte lika viktigt som gemenskapen.

Kan påverka och göra skillnad

En annan faktor som motiverar till att satsa helhjärtat är känslan av att kunna påverka och göra skillnad. Inte bara i sin egen ungdomsgrupp utan i den lokala föreningen som sådan.

– Även annan forskning har visat att om ungdomar får vara med, ta ansvar och känna att de har ett verkligt inflytande så ökar möjligheterna att de fortsätter att engagera sig och blir goda föredömen, förklarar hon.

Inga krav på bekännelse

Samtidigt som ett starkt engagemang tycks känneteckna ledarna i Equmenia är det inte självklart att de ser sig själva som kristna.

– Equmenia har inga krav på bekännelse. Att flera av de intervjuade inte identifierar sig som kristna är ändå lite överraskade med tanke på hur involverade de var i organisationen, säger Maria Zackariasson som själv har ett förflutet i SMU, en av de tre grundarorganisationerna.

– Ungdomarna i studien hade också upplevt att deras engagemang i en religiös organisation inte självklart var accepterat bland vänner och bekanta i skolan.

– Att vara religiöst aktiv räknas som en privat angelägenhet och ses ibland rentav som något avvikande eller kontroversiellt av majoritetssamhället.

Goda samhällsmedborgare

Men Maria Zackariasson menar att religiösa organisationer, precis som politiska ungdomsförbund och idrottsföreningar, kan bidra till att forma goda samhällsmedborgare.

– Var och en av dessa organisationer bidrar på olika sätt till att stärka demokratin i samhället. Frivilliga ledare, som lägger ned tusentals timmar på att motivera och inspirera unga människor, gör en viktig samhällsinsats.

Fotnot: Forskningsstudien finns som bok med titeln "Gemenskapen. Deltagande, identitet och religiositet bland unga i Equmenia".

Thomas Manfredh

Thomas Manfredh är reporter på Dagen.