Nyheter
”Nya förslaget bättre” – men kritik kvarstår
Efter revideringen av förslagen till ny kyrkohandbok är tongångarna mer positiva än innan. Men fortfarande har många synpunkter. – Vi är tacksamma för alla svar, säger revisionsgruppens ordförande Esbjörn Hagberg i samband med att remissvaren presenterades.
Allt som allt inkom 616 svar. Och beroende på fokuset blir den sammantagna känslan ganska varierad. En klar majoritet av församlingarna och pastoraten anser till exempel att ”Den allmänna gudstjänsten” är bra eller ganska bra. Det gäller även ”De kyrkliga handlingarna” och hur väl församlingarnas gudstjänsttraditioner ryms i det nya förslaget.
På andra området är svaren mer negativa. En tydlig målsättning med den nya kyrkoboken har varit att barn och unga ska inkluderas på ett bättre sätt. Men flera remissinstanser menar att det bland annat behövs fler texter för små barn.
Samtidigt påpekas det i flera kommentarer att barns delaktighet handlar om frågor som kyrkohandboken inte reglerar.
– Utmaningarna är helt enkelt större än handboken. Det handlar till exempel om bemötande, kommenterar Boel Hössjer Sundman, som sitter med i projektledningen för kyrkohandboksarbetet.
”Arv” och ”ryggrad”
88 procent av församlingarna och pastoraten är positiva till Gudstjänstmusik A, där bland annat den äldsta kyrkosången återfinns och som ibland beskrivs med ord som ”arv” och ”ryggrad”.
Omdömet för Gudstjänstmusik B–E, som rymmer nyare musik, är inte lika positivt.
– Men de som har testat musiken tidigare tenderar att vara mer positiva, säger Henrik Tobin som också sitter med i projektledningen.
Bättre än förra förslaget
Åsikter rörande teologin i kyrkohandboksförslaget berörs bland annat i frågan om förslaget rymmer Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära.
75 procent av församlingarna och pastoraten som har svarat är positiva. Och domkapitlen och stiftsstyrelserna menar till övervägande del att kvalitén har förbättrats betydligt sedan det förra förslaget.
Men ett 20-tal församlingar (av 379 stycken) hävdar att teologin strider mot kyrkans lära. Dessutom framförs det kritik mot att valfriheten att utforma gudstjänsterna riskerar att leda till att kyrkans lära inte blir enhetlig.
”Lydnad och efterföljelse”
– Det är framför allt församlingar i Göteborgs stift som har uttryckt en oro för att kyrkans tro ska bli diffus, berättar Boel Hössjer Sundman.
Bland övriga instanser kan nämnas EFS som anser att kristologin är för svag. ”Det finns mycket kärlek och liv, mindre av lydnad och efterföljelse”, skriver EFS också.
Att tilltalet Jesus som ”Herre” eller ”vår Herre” har tagits bort i vissa texter är något som knappt 50 församlingar tar upp som ett problem.
Direkt efter pressträffens avrundning skickade Svenska kyrkan ut ett pressmeddelande med rubriken ”Stort engagemang i remissvar om kyrkohandboksförslaget”.
Men under träffen medgav de medverkande att svarsfrekvensen (55 procent av församlingarna/pastoraten har lämnat remissvar) gärna hade fått vara högre.
– Det väcker andra frågor. Varför är det så många som inte har svarat? sa Esbjörn Hagberg, som spekulerade i att många församlingar, speciellt utanför tätorterna, varken har tid och ork att engagera sig i frågan.
– Men de missar en möjlighet att påverka framtidens kyrka.
Johannes Ottestig är reporter på Dagen.
