Livsstil
Så bryr sig Gud om våra basala behov
I söndagens gammeltestamentliga text är Elia uppgiven, mordhotad och redo att lägga sig ner och dö. Då sänder Gud en ängel till hans hjälp. Men ängeln kommer inte med vapen eller arméer. Ängeln kommer med matsäck.
Vi kontaktade EFS-prästen Hans Dahlén för att reda ut varför.
Scenen är följande. Elia har precis besegrat avguden Baals profeter, men när drottningen Isebel får reda på vad som hänt lovar hon Elia att han redan nästa dag ska gå samma öde till mötes Baalsprofeterna.
Det blir droppen för profeten Elia. Rädd, orkeslös och utarbetat går han en dagsmarch rakt ut i öknen och sätter sig under en ginstbuske för att dö.
Då händer det märkliga. Gud sänder en ängel med en glödkaka och ett krus med vatten. Elia äter, sedan somnar han. Dagen efter kommer ängeln tillbaka och Elia äter igen och orkar plötsligt vandra 40 dagar i sträck ända fram till berget Horeb.
Hans Dahlén, präst i EFS-kapellet i Lund, ser en Gud som bryr sig om våra mest basala behov träda fram mellan raderna.
– Gud har omsorg om sin tjänare som är helt slut och på flykt för sitt liv. Jag tror att vi kan behöva bli påminda om att Gud har skapat hela oss, med våra behov, även mat, dryck och sömn. Det finns tider för hårt arbete och tider för återhämtning, säger han.
Hans Dahlén ser likheter mellan söndagens gammaltestamentliga text och texten om Jesus som frestas i öknen. Där får Jesus utstå prövningar i 40 dagar för att sedan betjänas av änglar.
– Elia blir i stället betjänad av en ängel för att sedan kämpa vidare i 40 dagar, konstaterar han.
Kraftmätningen med Baalsprofeterna som Elia med Guds hjälp gick segrande ur ägde rum på berget Karmel. Efter den 40 dagar långa vandringen kommer Elia fram till Horeb, Guds berg.
Hans Dahlén tycker att det är viktigt att tänka på att Gud har omsorg om Elia, även i den vardagliga vandringen.
– Även mellan bergen visar Gud sin omsorg. Elia är hårt prövad, men aldrig övergiven.
Värt att notera i texten om Elia är även att Gud inte blir särskilt besviken över Elias modlöshet. Hans Dahlén hoppas att det faktum att till och med de bibliska troshjältarna tappar modet, kan hjälpa dagens kristna att inte döma sig själva och varandra för hårt när man frestas att ge upp.
– Gud framstår som väldigt pragmatisk. Vi människor tenderar ofta att fastna i vår besvikelse, och döma oss själva, och/eller andra när det inte blir som vi tänkt. Men Gud har en plan, och svårigheterna förstår vi kanske bättre i backspegeln.
– Samtidigt vill jag stryka under hur frimodigt Elia klagar, det är viktigt. Men klaga inför Gud, i stället för att själv bära en tärande bitterhet!
Vad mer kan vi som kristna i Sverige i dag ta med oss av söndagens text om Elia?
– I västvärlden i dag är det inte så många av oss som behöver kämpa för att få mat för dagen, men för många i vår värld är det ju en smärtsam verklighet. Den här texten kan också påminna oss att vara tacksamma för maten och möjligheten till vila, och sporra oss till kamp för andras möjlighet till mat. I dag ser vi exempelvis en uppseglande svältkatastrof i Etiopien.
– En annan viktig koppling till vår tid är ju naturligtvis våra bröder och systrar på flykt. När kommer de fram till ”Horeb”? När ska de få skydd? När ska Gud visa sig för dem, säger Hans Dahlén.
Bjöds på bröd bakat över glöd
Elia bjuds av ängeln på en “glödkaka”. Själva ordet för glödkaka lyder ordagrant “under-aska-bröd”. Man tänder en eld ovanpå några stenar, tar bort askan, lägger degen på de heta stenarna och adderar sedan den heta askan ovanpå brödet och gräddar hastigt.
Flera under kopplat till mat
Händelsen med Elia är inte det enda tillfället då någon biblisk person på ett övernaturligt sätt får mat.
Israels folk får manna från himmelen att äta när de vandrar i öknen och Jesus mättar en stor folkmassa med enbart fem bröd och två fiskar, bara för att nämna några exempel.
Elias buske finns i Sverige
Busken som Elia deppar under är en ginstbuske. Den gula busken som förekommer både som vild och odlad även här i Sverige tillhör ginstsläktet och är en del av familjen ärtväxter. Flera sorter är giftiga.
Isebel återkommer i uppenbarelseboken
I Uppenbarelseboken 2:20-23 nämns ”kvinnan Isebel”, som ”förleder mina tjänare att bedriva otukt och äta offerkött”. Att kalla kvinnan för Isebel blir ett sätt att föra tankarna till den gammeltestamentliga drottningen Isebel, som förledde Israels folk att övergå till Baalskulten och som Elia möter i söndagens text.
Daniel Wistrand är redaktör för avdelningarna Kultur och Livsstil.
