Så ger du djupare mening åt nyårslöftet

Självklart finns inget magiskt med att en siffra övergår i en annan. Men för många är ändå årsskiftet en särskild tid för eftertanke.

Nyår är som att stå på tröskeln. Lite upphöjt över resten av tiden – med en överblick som vardagen saknar. Så resonerar författaren och psykologen Patricia Tudor Sandahl.

Hon minns särskilt ett nyår, för 52 år sedan.

– Då bestämde jag mig för att flytta från England. Jag skulle kunna framkalla det ögonblicket som om det var i går. Den sortens beslut kan vara livsförvandlande, säger hon.

För ett nyårslöfte kan ha två olika innebörder. Den första handlar om allmän uppryckning och strävan efter att börja träna lite oftare. Och att äta mer fibrer.

Den andra innebörden är mer existentiell. Den går djupare än vanor som varar några månader, och handlar snarare om inriktningen på livet. Vad är egentligen viktigt, och vad behöver jag lämna?

Svåra beslut att fatta, förstås. Och inget man gör varje år. Men de kan vara livsnödvändiga.

– Tröskeln markerar att man kommer in i ett annat utrymme. Det gör till exempel stora existentiella tillfällen som begravningar. Riten markerar något. Även ett nytt år kan rent symboliskt vara en tröskel, säger Patricia Tudor Sandahl.

Så mitt bland alla fyrverkerier och nyårsmiddagar – nu finns också en särskild möjlighet att tänka de svåra tankarna: är jag på rätt plats? Om inte, hur kan jag gå vidare?

Ibland kan en bön till Gud vara den enda möjligheten att få vägledning i en svår situation.

Det har hänt förr – och det kan hända igen – att livet kan ta en ny vändning. Tröskeln kan därför få vara en plats för överlämnande av det som ligger bakom. Kanske går en tung sorg aldrig helt över.

Men ett nytt år kan få bli en tid då man återigen bestämmer att sträcka sig mot livsglädjen.

– Vi vet inte ett skvatt vad livet har att komma med. Därför kan det vara bra att skriva ett brev till sig själv som man öppnar senare under året, säger Patricia Tudor Sandahl – som ofta delar med sig av sin visdom i Tankar för dagen i P1.

Ger du själv nyårslöften?

– Jag har inte gjort det under många år, men när jag var ung hände det. Om man är inriktad på något är det bra att ha mål.

– Men man måste samtidigt ha med i beräkningen att det är mycket som man inte har kontroll över, säger hon.

Vilka förhoppningar har du för 2016?

– Det kanske låter banalt men jag vill leva så helt som möjligt och vara närvarande oavsett vad livet fylls av.

– Jag är ju gammal och man vet ju aldrig om man överlever. Det vet ju ingen förstås, men att leva helt känns viktigt.

Löften som är mer än nyårslöften

Bibeln är full med löften som Gud ger människan. Bland annat lovar han Noa att jorden aldrig ska översvämmas igen som efter syndafloden.

Romarbrevet lovar att ingen fördömelse finns för den som är i Kristus

Johannesevangeliet säger att alla som tar emot Jesus har rätten att bli Guds barn.

Jesus lovar att skänka vila åt alla som är tyngda av bördor. Gud lovar i Hebreerbrevet att aldrig överge oss, att aldrig svika oss.

Svåra att hålla

När Demoskop frågade svenskarna om nyårslöften 2013 svarade 55 procent att de skulle träna mer. 42 procent skulle äta bättre.

Men internationell forskning visar att bara var tionde person lyckas hålla sina löften.

Vanliga löften

Äta mer hälsosamt.

Börja träna på gym.

Läsa Bibeln oftare.

Ge mer pengar till välgörenhet.

Stressa mindre.

Gammal tradition?

Det är lätt att tro att nyårslöftena kvalar in bland urgamla traditioner som julfirande och midsommarstången. Men så är det inte. Troligtvis kommer traditionen från USA och snappades upp av tidningar i Sverige på 1920-talet.

1952 skrev Stig Dagerman dikten ”Nyårslöfte” och därmed fick ordet en vidare spridning.

Joakim Lundgren

Joakim Lundgren är tidigare reporter på Dagen.