Livsstil
Så kan vi inspireras av Marta
Under fem veckor kommer ”Söndagsskolan” att titta närmare på bibelkaraktärer som dyker upp strax utanför händelsernas centrum. Dessa Nya testamentets doldisar finns där i periferin, men har ändå något att säga oss.Till vår hjälp har vi kyrkoherden och exegeten Maria Ytterbrink och i dag undersöker vi vem Marta egentligen var.

Bitter, avundsjuk och oförmögen att förstå vad som är viktigt. Eller hjälpsam, praktiskt och ett föredöme i tjänande. Bilderna av Marta, syster till Lasaros och Maria och vän till Jesus, går minst sagt isär. Gång på gång kan man läsa i evangelierna att Jesus umgicks med de tre syskonen Marta, Maria och Lasaros.
Maria Ytterbrink, nytestamentlig exeget och kyrkoherde i Ramundeboda församling menar att Jesus, precis som alla människor hade ett behov av vänskap.
– Jesus är både Gud och människa och när han vandrade på jorden tror jag att han behövde vänner. Han behövde få komma till ett hem där han kunde hämta krafter och få mänsklig kontakt. Det står i Johannesevangeliet 11:5 att Jesus var mycket fäst vid syskonen. Han behövde dem och de behövde honom.
Vad vet vi om Marta?
– Vi vet inte så mycket. Hon förkommer i några berättelser i Lukasevangeliet och Johannesevangeliet. Hon var nog helt enkelt en ganska typisk kvinna som levde på Jesu tid. Men med tiden har det bildats en rik flora av legender runt henne.
Den mest centrala och kända texten om Marta beskriver hur hon sliter i köket medan systern Maria sitter framför Jesu fötter och lyssnar till honom. Till slut får Marta nog och ber Jesus att gripa in, men i stället förmanar Jesus Marta och konstaterar att hon gör sig onödiga bekymmer medan systern Maria valt det rätta (Lukasevangeliet 10:38–42).
Maria Ytterbrink tror att vår bild av Marta till stor del handlar om hur vi ser på hennes syster Maria.
– Är Maria den tysta, tillbakadragna och inaktiva som bara lyssnar och underordnar sig, då blir den handlingskraftiga och talföra Marta en uppfriskande kontrast. Men är Maria den som tagit platsen som endast var förbehållen männen, platsen som elev som har rätt att vara ledig från fysiskt arbetet för att inhämta kunskaper vid mästarens fötter, då är Marta den som vill bromsa och beröva Maria denna möjlighet. Då stärker Jesus henne genom svaret han ger Marta. Men oavsett kön tror jag att vi kan hämta inspiration både från Martas och Marias olika personligheter.
I protestantisk kristendom framställs Marta ofta som avundsjuk och lite bitter. Men i katolska kyrkan är hon ett helgon. Tycker du att din egen protestantiska tradition haft en allt för negativ tolkning av Marta?
– Ja, det tycker jag. Vi borde lyfta fram henne som en kristusbekännare (Johannesevangeliet 11:27), lika viktig i det avseendet som Simon Petrus. Hon är praktiker och kanske den mer traditionella av systrarna och i många situationer personifierar hon det sunda förnuftet, säger Maria Ytterbrink.