”Sameskolan byggde på rasistiska idéer”

Det är Svenska kyrkan som ger ut boken med namnet "När jag var åtta år lämnade jag mitt hem och här ännu inte kommit tillbaka - Minnesbilder från samernas skoltid". Boken handlar om den nomadskola, som utformades enligt "Nomadskolereformen". Reformen gällde mellan 1913 och 1962 och utformades av dåvarande biskopen i Luleå på uppdrag av regeringen.

I den nya boken slår man fast, att den segregation som skolan gav uttryck för, var grundad i rasbiologiska tankar. Tanken bakom var att flyttsamernas barn inte skulle gå tillsammans med andra barn, eftersom de inte behövde en lika bra utbildning som de.

- De tankar som låg bakom dem vilade ju på en politik som inte gagnade eller var bra för det samiska samhället på den tiden, med konsekvenser in i vår egen tid, säger Kaisa Huuva, handläggare för samiskt kyrkoliv och redaktör för boken, till Sveriges radio.

Syftet med boken är, säger hon, att sprida kunskap om nomadskolan och att också visa på Svenska kyrkans roll när det gällde utformningen av skolan.

- Många har farit illa av att gå på nomadskolan, inte alla, men många. Och här har kyrkan ett ansvar och ett av syftena med boken är att visa på det, säger hon.

Ärkebiskop Antje Jackelén instämmer i att nomadskolan som den var organiserad påverkade många negativt.

- Det var en skolform vars ideologi byggde på rasistiska idéer om högre och lägre raser och som tog ifrån många samer deras språk, kultur och människovärde, säger hon till Dagens Nyheter.

Inger Alestig

Inger Alestig är tidigare reporter på Dagen.