Livsstil
Sinnesro handlar om rimliga förväntningar
När livet kraschar – eller livscoachernas och tv-predikanternas ”all lycka nu” inte håller – har sinnesrobönen fungerat som ett nödrop till Gud. Bönen uttrycker rimliga förväntningar på livet, men också ett hopp om att allting inte är kört.
Den så kallade sinnesrobönen har blivit känd framför allt genom Anonyma Alkoholister, AA, som använt de första fyra raderna, som en sorts allmän mänsklig visdom. Dessa har kunnat omhuldas av de flesta religioner, liksom av ateister.
Men det finns också en mindre känd fortsättning på bönen som är väldigt tydligt kristen, och som talar om Jesus, synden i världen, nåden och evighetsperspektivet.
– Sinnesro är inget mål i sig, utan ett medel så att vi kan fatta kloka beslut, och skilja det vi kan göra något åt från det vi inte kan göra något åt, säger frikyrkopastorn och S:t Lukas-terapeuten Larsåke W Persson, som också har skrivit en bok om Sinnesrobönen.
– Framför allt är det vårt förflutna som vi inte kan göra något åt. Det är som det är. Men framtiden kan vi ha en del inflytande över, även om jag får acceptera att jag aldrig blir OS-medaljör i höjdhopp.
Larsåke W Persson konstaterar att den viktigaste raden i bönen nog är just den som handlar om "förstånd att inse skillnaden".
– Det finns inget generellt svar på vad som går att förändra, och vad som inte går. Här får varje människa be Gud om vishet. Det är detta som är det svåra.
De flesta är övertygade om att det är Reinhold Niebuhr, luthersk präst och socialetiker, som skrivit sinnesrobönen på 1940-talet, även om det också spekuleras i att den första delen har rötter längre tillbaks till den heliga Birgitta, Augustinus eller Franciskus.
Niebuhr hade tyskt ursprung men var verksam i ett USA som präglades av stark utvecklingsoptimism, som han reagerade emot.
– På Niebuhrs tid gav en del kristna upp den här världen, och förkunnade bara den enskildes frälsning och salighet. Niebuhr sökte en medelväg, ett både ock, säger Larsåke W Persson.
I nutid, berättar Larsåke W Persson om den amerikanska journalist som skrev om finanskrisen på 2000-talet och om hur det positiva tänkandet blivit överdrivet och slagit fel.
– Innan finanskraschen förmåddes alla att tro att de kunde låna hur mycket som helst, det skulle ordna sig. TV-predikanter med extrem trosförkunnelse har lovat samma sak. Med tragedier som följd när det inte ordnar sig.
Sinnesrobönens andra del beskriver att vi lever i en "syndig värld", och uttrycker en bön att vi ska kunna bli "någorlunda" lyckliga i den här världen.
Larsåke W Persson tror att bönen sätter ord på det många upplever omkring sig, och menar att det är bättre att ha rimliga förväntningar på livet och tillvaron här på jorden.
– Den fullkomliga saligheten och lyckan finns bortom döden, i det kristna evighetsperspektivet, säger han.
Thomas Österberg är reporter och stf ansvarig utgivare på Dagen.
