Vem var egentligen heliga Birgitta?

I många länder firas olika helgon var och varannan dag. Men i Sverige är det lite glesare med uppståndelsen, eftersom lutherska kyrkor inte utser helgon.

Det mest välkända svenska helgonet – från tiden då Sverige var katolskt – är ändå Heliga Birgitta. En person som än i dag är hela Europas skyddshelgon, enligt katolska kyrkan.

– Det är synd att vi i Sverige inte förstått hennes storhet och betydelse, säger Torbjörn Ahlund, kyrkoherde i Vadstena klosterkyrka som är en del av Svenska kyrkan.

För att få svar på vem Birgitta var behöver vi gå långt tillbaka i tiden. Hon föddes 1303 och hennes familj hörde till de politiskt ledande kretsarna i det medeltida Sverige.

Men på insidan förde Birgitta en tuff kamp. Hon drogs mellan det världsliga som hörde till hennes ställning och längtan till det enklare livet.

När hennes man hade dött 1344 bröt hon med sitt tidigare liv. I uppenbarelser fick hon uppdrag att föra ut budskap till dåtidens makthavare. Eftersom de tecknades ner, finns de kvar än i dag. I sin kritik var hon hård.

Hon anklagade både världsliga och andliga ledare för att de svek sina ideal, för att de levde omoraliskt och sög ut de fattiga. Helveteshoten dundrade.

Men att avfärda henne direkt kunde varken påven eller kungen göra, eftersom de kände henne sedan tidigare. Om de sedan rättade sig efter hennes förmaningar är en annan historia.

1349 åkte Birgitta till Rom för att försöka grunda en ny klosterorden. Men det tog tid och först 1370 blev den godkänd. Den svenske kungen skänkte henne en gård i Vadstena, och där ligger klostret än i dag.

Men hon hann aldrig se klostret med egna ögon, eftersom bygget inte startade förrän efter hennes död.

Under sitt liv formulerade Birgitta många böner. Den kanske mest kända är denna: ”Visa mig, Herre, din väg, och gör mig villig att vandra den. Amen.”

Hur kan vi då ta intryck av heliga Birgitta i dag? Kyrkoherden Torbjörn Åhlund listar främst tre saker:

1. Hennes frimodiga Kristustro. Att hon litade på den personliga kontakten med Jesus.

2. Hennes orädda förhållningssätt till makthavare, både innanför och utanför kyrkan.

3. Hennes önskan att få leva i ödmjukhet till livet och andra människor, trots sin egen styrka.

– Alla har mycket att lära av heliga Birgitta, säger Torbjörn Ahlund.

Även de som inte är katoliker?

– Javisst. Det har inte att göra med om man är katolik eller något annat. Hon är ett syskon i den kristna familjen genom århundradena, säger han och fortsätter:

– Det är viktigt att komma ihåg att Birgitta inte levde i en kyrka som var splittrad i en katolsk och protestantisk del. Hennes kyrka var ju den enda som fanns i västvärlden, säger han.

Joakim Lundgren

Joakim Lundgren är tidigare reporter på Dagen.