Nyheter
”Alla minoriteter ska rättas in i ledet”
President Xi Jinpings vision om ett Kina där hela folket lever i obruten lojalitet till kommunistpartiet ligger bakom massinterneringen av uigurer. Det säger Jojje Olsson, svensk journalist och Kina-kännare.
– Alla minoritetsfolk ska rättas in i ledet och berövas sin kulturella identitet. Visar de minsta motstånd svarar man med hårdhandskarna. Så beskriver Jojje Olsson den starkt nationalistiska politik som kommunistregimen i Kina bedriver under president Xi Jinping, som vill se att alla folk ska förenas under en fana.
Jojje Olsson, som numera bor i Taiwan, har länge bevakat Kina inifrån, och driver nyhetssajten Inbeijing.se. Han förklarar att de politiska fånglägren i Xinjiang, där över en miljon uigurer hålls inspärrade, är en följd av en lång konflikt.
Våldsam konflikt
– Det finns en historia av våldsamma sammanstötningar i Xinjiang mellan etniska minoriteter och polisen. Det nådde sin kulmen i upploppen 2009, då 200 personer dog. Sedan dess har regimen försökt lösa problemet med repressiva politiska kampanjer, som bara skapat en ond cirkel av våld.
I stället för att gå uigurerna till mötes och låta dem utöva sin egen kultur och tala sitt eget språk har Kina de senaste åren gått ännu ett steg längre genom att skapa massiva interneringsläger för att skola om uigurerna till rättrogna partianhängare.
- Man vill rätta in uigurerna i ledet och påtvinga dem Kinas språk och kommunistpartiets politik, säger Jojje Olsson.
Även kristna ses som hot
Det är långt ifrån bara muslimska uigurer som de kinesiska myndigheterna agerar hårt mot. Kristna i de kyrkor som inte kontrolleras av regimen, och Falun gong-rörelsen är andra exempel på grupper som kommunistregimen noga övervakar och ofta slår till mot.
– Det är inga små grupper det handlar om, de kristna är sannolikt över 100 miljoner, och de ses som ett hot som utmanar partiets makt- och informationsmonopol, säger Jojje Olsson.
– Ja, för att kina blir varse om inte kan komma undan helt obemärkt med massinterneringen. Men det kom i senaste laget och det handlar om ett öppet brev som med all säkerhet inte kommer att antas av människorättsrådet. Många av de 47 medlemsländerna har starka politiska och ekonomiska band till Kina. Brevet uppmärksammar ändå situationen och visar att det finns ett motstånd, säger Jojje Olsson.
Muslimländer ger stöd
Samtidigt har nu 37 länder, bland dem flera muslimländer, skrivit till FN och uttalat sitt stöd till Kina, berättar Jojje Olsson. Att just muslimska länder inte stöttar sina muslimska trosfränder i Kina kan vara förvånande, men det har sina förklaringar, enligt Jojje Olsson.
– Det finns två anledningar till det. Dels är majoriteten av de här muslimska länderna inte direkt några förkämpar för mänskliga rättigheter i sina egna länder och de vill inte gärna belysa brister i andra länder. Sen har de också viktiga handelsförbindelser med Kina, inte minst tack vare de nya sidenvägarna, och vill locka till sig investeringar. Då passar det inte så bra att kritisera Kina.
Enad front
Jojje Olsson menar att omvärlden har kan sätta press på Kina med ekonomiska medel. USA har vållat den kinesiska ekonomin lidande genom sitt handelskrig, och om EU och andra agerar gemensamt kan det få effekt.
– En enad front i den ekonomiska politiken kan få viss verkan. Ekonomin är mycket viktig för partiets maktmonopol.
Genom att använda sig av Magnitsky-lagen och frysa kinesiska nyckelpersoners tillgångar utomlands och neka dem visum kan omvärlden också visa att brott mot de mänskliga rättighetera ger kännbara följder.
– De båda åtgärderna skulle tillsammans kunna få effekt, tror Jojje Olsson.
David Högfeldt är nyhetsreporter på Dagen.
