Nyheter
Joakim Kreutz: Nu ändras spelplanen i Mellanöstern
Det vi ser hända just nu innebär en brytpunkt för Mellanöstern, säger Joakim Kreutz, docent vid Uppsala universitet. När den nya kartan ritas har Ryssland stärkt sin ställning, Iran får en viktigare roll – och hotet mot Israel kan öka.
De senaste veckornas turbulens i Mellanöstern har inte bara inneburit en ny våg av våld, förödelse och flyktingströmmar i nordöstra Syrien. USA:s beslut att dra sig ur Syrien - vilket ledde till Turkiets offensiv – kommer också att få långtgående politiska konsekvenser för regionen, menar många experter. I mitten av veckan träffades Turkiets president Erdogan och Rysslands ledare Putin, ett möte som resulterade i ett avtal angående Syrien.
Joakim Kreutz är docent i statsvetenskap vid Uppsala universitet, och forskar om politiskt våld och hur man skapar regional fred. Han säger till Dagen att det är svårt att veta exakt hur utvecklingen kommer att bli, men att det som sker nu definitivt innebär ett slags vändpunkt.
– För tio år sedan kom den arabiska våren. Nu går utvecklingen åt ett helt annat håll. Det viktigaste i kursändringen är att kriget i Syrien troligen kommer att sluta, genom att Assad-regimen tillsammans med Ryssland tar kontroll över landet igen, säger han.
– Och detta betyder också att USA:s rykte i världspolitiken har fått sig en rejäl törn.
Liknas vid Vietnam
USA:s snabba uttåg ur Syrien kan närmast liknas vid uttåget ur Vietnamn, säger Joakim Kreutz. Även i Vietnam byggde USA:s makt på militär närvaro, USA lämnade plötsligt, och utan att ha haft en tydlig plan för vad som skulle ersätta den militära närvaron. Så har det också varit i Mellanöstern. USA lämnar ett hål efter sig, och där har nu Ryssland kommit in som en ny maktfaktor.
– Nja. De har definitivt övertagit USA:s roll som den starkaste aktören i området. Ryssland och USA har bytt plats. Under Trump har fokus för amerikanerna varit att dra sig tillbaka. Men USA kunde ha varit mer proaktiva med fredsprocesser, säger Joakim Kreutz.
Han betonar att det alltid är mycket billigare att satsa på att hjälpa på olika sätt - genom demokratistöd och ekonomiskt stöd till exempel - än att satsa på militärt stöd. Här finns Kambodja 1989 som ett exempel på hur USA agerat annorlunda, där satsade USA i hela regionen på diplomati och stöd snarare än på militär närvaro.
– Det har att göra med deras flottbas i Tartus som är deras länk till Medelhavet. Sedan är Iran och Turkiet gamla grannländer till Sovjetunionen, så dessa länder ingår Rysslands säkerhetspolitiskt intressanta område.
När Ryssland stärker sin ställning får också Iran en viktigare roll, säger han.
– Och Iran är ju allierad med Assad-regimen. De har haft ett nära samarbete under lång tid.
För Israel är denna utveckling inte något man ser positivt på.
– Iran är det stora hotet för Israel. Och om striderna i Syrien tar slut kan det innebära att de soldater som nu slåss för Assad i stället dyker upp i Libanon. Detta kan öka hotet mot Israel. Jag tror också israelerna är oroade över vad Trump har för strategi i regionen. USA är israelernas absolut starkaste allierade. Ironiskt nog handlar detta om Trump, som de sett mycket positivt på, säger Joakim Kreutz.
Läs också Debatt: Är ett rimligt krav att Sverige ska stödja Israel
Skäl till oro
Det finns alltså skäl till oro från israeliskt håll, säger han – och den oron kommer i ett läge när det också inrikespolitiskt i Israel finns låsta positioner och mycket problem.
– Assad har sagt att kurder som lägger ned vapen kommer att få någon sorts amnesti. Det är ungefär detta som Erdogan-Putin-avtalet från nu i veckan säger. Men det kommer inte att bli någon demokrati i Syrien, och Turkiet kommer att patrullera en zon i Syrien tillsammans med ryska trupper.
Det är svårt att veta exakt hur det kristnas situation påverkas av det nya säkerhetsläget, säger Joakim Kreutz.
– Det kan bli ett mer stabilt läge och minskat våld för dem som finns kvar i regionen. Men det kommer inte att bli särskilt attraktivt att återvända till Assads Syrien för dem som varit inblandade i protesterna mot honom. Det finns risk för att de som återvänder fängslas.
– En stor fråga är sedan vad som händer med IS-medlemmarna i regionen. Det är inte helt otroligt att en del av dem kommer att spridas ut över regionen, och i så fall blir dessa IS-krigare den största risken för de kristna.
Läs även Kristna i Syrien lämnar landet efter Turkiets ivasion
Inger Alestig är tidigare reporter på Dagen.
