”Krisen i Grekland även moralisk och andlig”

Strax efter klockan 9 på måndagsmorgonen bekräftade Donald Tusk, ordförande i Europeiska rådet, att en överenskommelse mellan euroländerna och Grekland var i hamn. ”Alla är redo att satsa på ESM-program för Grekland med seriösa reformer och finansiellt stöd”, skrev han på Twitter.

Avtalet innebär att Grekland får ett räddningspaket värt upp till 86 miljarder euro, drygt 800 miljarder kronor, under tre år. Som motprestation förväntas landet bland annat förändra villkoren på arbetsmarknaden, pensionssystemet, moms och skatter samt öppna för privatiseringar.

– Jag har följt händelseutvecklingen via text-tv hela dagen, berättar Theodoros Demetriades som menar att det handlar om nödvändiga reformer.

– Men det här är inte bara en ekonomisk kris utan även en moralisk och andlig. Egoismen har dominerat i Grekland i alla år och arbetarklassen har drabbats allra värst.

Många hinder återstår

Samtidigt som många drar en lättnadens suck, nu när den mest akuta krisen verkar vara avvärjd, är alla överens om att många hinder återstår innan Grekland har kommit på rätt köl igen.

Till att börja med måste Greklands parlament, senast på onsdag, godkänna överenskommelsen, något de andra euroländernas folkvalda även måste göra.

– Och det finns redan nu riksdagsmän inom premiärminister Alexis Tsipras parti Syriza som ifrågasätter EU och uppgörelsen, varnar Theodoros Demetriades.

Stora konsekvenser för EU

SEB:s chefsekonom Robert Bergqvist tror att Greklandskrisen kommer att fortsätta att skaka om Europa.

– Det finns enormt stora frågetecken som handlar om hela eurosamarbetet. Ska ett land kunna lämna? Även om nu Grekland blir kvar så har en grexit varit möjlig. Det gör vid andra kriser med andra länder att frågan blir aktuell, säger han till TT.

Dessutom menar han att de långsiktiga konsekvenserna för hela unionen kan bli stora.

– Hur långt ska EU kunna bestämma över ett land? När vi förhoppningsvis nu drar en suck av lättnad, och Grekland kliver tillbaka ett steg från avgrunden, så kommer vi se att den här krisen satt avtryck. Den har skakat om EU-samarbetet, nästan på ett existentiellt sätt, säger Robert Bergqvist.

Saknas samarbetsvilja

Trots att Theodoros Demetriades har bott i Sverige i 50 år återvänder han regelbundet till föräldrahemmet i Thessaloniki. Den ekonomiska krisen var ett givet samtalsämne vid den senaste Greklandsresan i månadsskiftet maj/juni och även i Sverige han håller sig fortlöpande uppdaterad via telefon och olika nyhetsmedier.

– Kyrkan i Grekland, både den ortodoxa och den lutherska, har varit väldigt solidarisk med fattiga greker. Men framöver måste kyrkan också vara väldigt solidarisk med politiska beslut som har fattats. Om parlamentet röstar ja till avtalet finns det inte någon anledning för kyrkorna att inta en negativ hållning, säger han till Dagen.

– Ett stort problem i Grekland är att det saknas samarbetsvilja, nu gäller det att även kyrkor och föreningslivet söker sig till varandra. Kyrkan är en kraft i samhället och de kyrkliga ledarna kan dra med sig folk. Om grekerna lär sig att samarbeta kan det börja ljusna.

Tycker du att svenska medier – och svenskar i allmänhet – har förstått vad den grekiska krisen handlar om och vilka de bakomliggande faktorerna är?

– Nej, plötsligt verkar alla ha blivit experter på Grekland. En del av det jag har läst på Facebook har till exempel gjort mig ledsen. Det är lätt att döma utan att ha hela bilden klar för sig.

Johannes Ottestig

Johannes Ottestig är reporter på Dagen.