Miljonkrav restes efter nazistreferens på kyrka

– Det är tydligt att de menar att vi är som Hitler, säger Orhan Karan, ordförande för Islamiska kulturföreningen i Bredäng, med syftning på en av de två banderoller som hängdes upp på kyrkans vägg i samband med invigningen.

Förintelsereferens

På den aktuella banderollen stod det att Förintelsen, illustrerad med Adolf Hitlers karakteristiska frisyr och mustasch, kanske hade kunnat förhindras om folkmordet 1915, illustrerad med en turkisk huvudbonad, så kallad fez, hade fördömts.

Men att koppla ihop det Osmanska riket med Nazityskland har alltså inte uppskattats av alla.

– Det är många som har irriterat sig och flera har också lämnat in en polisanmälan, säger Orhan Karan till Dagen.

Turkiska tidningar

Flera stora tidningar i Turkiet har också uppmärksammat bråket i södra Stockholm. Orhan Karan anklagar syrianska organisationer för att hetsa och han förklarar att bilister som har passerat förbi lokalen har känt sig kränkta. Banderoller på broar över E4:an i närheten, med uppmaning till Turkiet att erkänna folkmordet, har också rört upp känslorna.

– Vi har fått in en massa anmälningar, bekräftar Paul Beijnes som har utrett Orhan Karans polisanmälan.

– Men jag har beslutat att inte inleda någon förundersökning om hets mot folkgrupp, fortsätter Paul Beijnes och förklarar att någon enskild person knappast skulle bli fälld i slutändan.

”Måste ha godkänt”

Orhan Karan menar samtidigt att styrelsen i S:t Petrus och Paulus syrisk-ortodoxa kyrka är ansvarig för banderollen på väggen eftersom de måste ha gett sitt godkännande innan den sattes upp.

– Därför riktade jag min skadeståndsanmälan på en miljon kronor mot dem.

Det var i samband med högtidlighållandet av att det var 100 år sedan massdödandet på kristna minoriteter i dagens Turkiet inleddes som minnesmonumentet i Hallunda invigdes – och banderollerna hängdes upp. På plats fanns bland andra ärkebiskop Discoros Benjamin Atas, ärkebiskop Anders Arborelius, energiminister Ibrahim Baylan (S), Europaparlamentarikern Lars Adaktusson (KD), Serbiens ambassadör i Sverige, samt representanter från armeniska, syriska och libanesiska ambassaden.

– Att resa detta minnesmonument tillägnat det syrianska folkmordet 1915 är ett sätt att påminna omvärlden och kommande generationer om det inhumana brott syrianer och andra kristna folkgrupper utsatts för, nämligen en operation som syftat till att utradera syrianer, deras tro och kulturarv från Turkiet, säger Josef Aslan, ordförande för Syrisk-ortodoxa kyrkans ungdomsförbund.

Rädsla för repressalier

Han påpekar att byggandet av minnesmonument har diskuterats runtom i världen i flera år, men att rädslan för repressalier från den turkiska staten har varit ett stort problem.

”Banderollen väldigt relevant”

Och att polisen nu har tagit emot ett flertal anmälningar hävdar han beror på en samordnad kampanj från flera turkiska föreningar.

– Jag är absolut inte förvånad. Men banderollen var väldigt relevant. Innan intåget i Polen påpekade Hitler att folk inte kom ihåg folkmordet på armenierna. Det var med andra ord en inspirationskälla för honom.

Orhan Karan är besviken över att polisen har lagt ned hans anmälan. Men han tänker inte ge sig.

– Vi har bildat en kommitté och tillsammans med några turkiska advokater har vi bestämt oss för att driva ärendet vidare.

Johannes Ottestig

Johannes Ottestig är reporter på Dagen.