Nyheter
Nåd eller ansvar för det grekiska folket
Är det rätt att tvinga det skuldsatta Grekland till tuffa besparingar? Eller borde en kristen linje vara att efterskänka skulderna? Dagen har varit i kontakt med två kristna professorer som har helt olika syn på saken.
Greklandskrisen är inte bara en fråga om ekonomi. Den berör också i högsta grad områden som moral och etik. Många i Grekland ser sig utsatta för ett övergrepp från omvärlden, där de som redan utsatta tvingas in i djupare fattigdom. I andra länder, speciellt i norra Europa och i de forna öststaterna, menar man att grekerna lever på andras pengar och borde göra rätt för sig. Frågan är om det finns bibliska principer som går att applicera på situationen.
”Dessa mina minsta”
Ulf Bjereld är professor i statsvetenskap och ordförande för Socialdemokrater för tro och solidaritet. Han menar att den viktigaste bibliska principen i denna situation är omsorgen om ”dessa mina minsta”, som Jesus talar om. Därför kan inte Grekland tvingas att betala av hela sin skuld utan det måste till någon form av skuldavskrivning.
– Annars kommer det att leda till stor fattigdom. Hur man sedan gör en skuldavskrivning utan att människor i andra länder drabbas är en komplicerad fråga, säger han.
Men vilket personligt ansvar har grekerna för situationen?
– Bekymret är att Grekland har ett så korrupt ledarskap. Det gör det svårt att ta personligt ansvar. För att komma tillrätta med detta måste det till reformer som minskar korruptionen och som ökar tilliten mellan människor.
”Nästan samma som att stjäla”
Paul S. Segerstrom, professor i internationell ekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm, betonar i stället Greklands ansvar.
– En grundläggande biblisk princip är att tala sanning. Grekland förde EU bakom ljuset vid den förra förhandlingen. Det är en form av lögn, säger han.
Han menar också att det är en kristen princip att hedra ingångna överenskommelser och att betala sina skulder.
– Om man lånar pengar utan att ha avsikt att betala tillbaka så är det nästan samma sak som att stjäla, säger han.
Men när ska man visa nåd?
– Problemet i detta läge är att politikerna i så fall visar nåd med skattebetalarnas pengar. Det är inte politikerna själva som får betala. Jag tror att när Bibeln talar om nåd så är det på ett individuellt plan, att vi ska vara generösa mot andra. Jag är inte säker på att det handlar om hur staten ska hantera andras pengar.
Jonatan Sverker är tidigare reporter på Dagen.
