Rumäniens romer offer för rasismen

I ett samhälle några mil norr om den rumänska staden Suceava står två pingstkyrkor vägg i vägg. Så nära varandra på många sätt, men ändå med en avgrund som skiljer dem åt. Precis som i resten av det rumänska samhället förväntas romerna hålla sig för sig själva.

– Folket här undrar varför vi som kristna inte kan fira gudstjänst tillsammans, säger pastor Constantin Macoveiciuc besviket och konstaterar att splittringen inte är något bra vittnesbörd.

Den mindre – och slitna – byggnaden till vänster har använts av den romska pingstförsamlingen i tio års tid. Den större – och fräscha – byggnaden till höger byggdes för två år sedan av ortens rumänska pingstförsamling.

Har gett upp

Constantin Macoveiciuc, som har arbetet med romerna i många år, förklarar att han i flera år försökte få de rumänska pingstvännerna att acceptera sina romska trossyskon, men att han nu har gett upp.

– Just nu håller vi på att installera ett nytt värmesystem i romernas lokal och under tiden får vi använda den nya byggnaden, men pastorn i den rumänska församlingen har sagt att vi måste flytta tillbaka så snart allt är klart. Han menar att romerna luktar och uppför sig illa.

Den officiella kyrkan i landet – den rumänsk-ortodoxa – anklagas också för att ha en negativ syn på romerna. Under flera århundraden användes romerna som slavar – bland annat av just kyrkan. Det finns visserligen dokument som visar att kyrkans företrädare försökte underlätta slavarnas levnadsvillkor, men när slaveriet förbjöds i slutet av 1700-talet protesterade ändå många kloster där romska slavar arbetade.

Än i dag vittnar flera personer som Dagen har varit i kontakt med om att ortodoxa kyrkan helst inte vill arbeta för romernas sak. Byggnationen av en ny katedral prioriteras till exempel i stället. Dessutom har kyrkan fortfarande officiellt inte bett om ursäkt för den långa perioden då romer användes som slavar.

Många är besvikna

Kyrkornas inställning beskriver romernas situation i stort. När Nicolae Ceausescus kommunistiska enpartistat föll i december 1989 hoppades många rumäner att situationen i landet skulle bli bättre. Romerna var inte något undantag, men i dag, 25 år senare, är många besvikna.

– Generellt sett har situationen för romerna i Rumänien försämrats kraftigt, säger Elena Motas, till Dagen.

Hon är själv rom och invald som romsk representant i styret av regionen Iasi i nordöstra Rumänien och har därför en bra insyn i många romers vardag.

– Ingen vill erkänna det, men det existerar rasism i skolorna. Tidigare arbetade jag som lärare och jag såg rasism, både från lärarnas och från föräldrarnas perspektiv. För att inte bli segregerade och marginaliserade väljer därför många romska barn att inte visa att de är romer. Det finns många romer, som jag, som inte klär sig traditionellt, som arbetar som vanligt, och inte erkänner sin etniska tillhörighet för att inte bli särbehandlade.

Inte vad många hoppats på

Att Rumänien blev ett EU-land 2007 innebar inte heller den förbättring som många hade hoppats på.

– Min personliga åsikt är att det är mer diskriminering i Rumänien i dag. Dessutom diskriminerar EU-länder romer från Rumänien. De är inte trevliga mot romer när de åker utomlands. Medierna ger också en dålig bild av romer. Romer är EU-medborgare, precis som alla andra, men andra EU-länder vill inte hjälpa till, säger Elena Motas.

Officiell statistik från 2011 visar att det finns drygt 621 000 romer i Rumänien. Därmed utgör de 3,3 procent av den totala befolkningen. Men inofficiella siffror gör gällande att det kan finnas så många som 850 000 romer i landet. Enligt Elena Motas är osäkerheten ett reellt problem för myndigheterna. Hon konstaterar att det behövs siffror för att kunna ta fram effektiva handlingsplaner.

Samtidigt ger hon också en känga till EU:

– EU gillar verkligen våra strategier, vi får höra att de är fantastiska, men sedan hjälper EU inte oss ekonomiskt.

Bristande engagemang

Under intervjun, som sker i stadshuset i Iasi, återkommer Elena Motas flera gånger till vad hon anser vara bristande engagemang från EU:s sida. Hon ger exempel på utlovade bidrag som antingen har uteblivit eller blivit kraftigt försenade eller där pengarna har använts till fel saker. Hon konstaterar också att frivilligorganisationer, som hade kunnat göra en viktig insats, har blivit avskräckta på grund av uteblivna ersättningar från EU och att de därför inte vill jobba med frågan om romer längre.

– Regeringen har en strategi för den romska befolkningen, men allt är beroende av ekonomiska förutsättningar. Som ni säkert känner till kommer alla EU-pengar i ett väldigt sent skede, systemet fungerar helt enkelt inte som det är tänkt.

Det låter som att ni verkligen är beroende av pengar från EU för att kunna jobba med romerna?

– Ja, allt kostar pengar. Vi är i den europeiska familjen nu och därmed har vi rättigheter – om man öppnar måste man vara beredd att ta emot gästen. Som jag ser det vill EU ha en marknad i Rumänien, men samtidigt är man inte beredd att lösa det generella problemet för alla EU-medborgare.

I den så kallade Iasi-pogromen, 27 juni 1941, gick rumänska styrkor till angrepp mot stadens judar. Följden blev enligt rumänska myndigheter att minst 13 266 judar mördades vilket också gör den till en av de mest våldsamma pogromerna i judisk historia.

Men något som ofta glöms bort när man talar om andra världskriget är att nazisterna även förföljde och dödade andra folkgrupper, bland annat romer. BBC uppger att ”den glömda förintelsen” kan ha resulterat i en halv miljon döda romer runt om i Europa.

Förintelse av romer

Den rumänska ledningen, som stod Nazityskland nära, genomförde inte någon systematisk förintelse av landets romer. Där-emot deporterades tusentals till koncentrationsläger där många dog. Enligt den amerikanska professorn Rudolph Rummel, verksam vid universitetet i Hawaii, omkom totalt 36 000 romer under kriget, mer än tio procent av Rumäniens dåvarande romska befolkning.

– Romerna var också offer under Förintelsen, men det har aldrig blivit erkänt eller uppmärksammat som sig bör, säger Elena Motas.

Johannes Ottestig

Johannes Ottestig är reporter på Dagen.