Nyheter
Sverige erkänner inte folkmord
I veckan uppmärksammas 100-årsdagen av massdödandet på kristna minoriteter i dagens Turkiet. Men i motsats till den tyska regeringen, som för första gången planerar att klassificera det som ett folkmord, är det tyst från svenskt håll.
Ett 20-tal länder, däribland Sverige, har erkänt det armeniska folkmordet. Eller rättare sagt – den 11 mars 2010 röstade riksdagen för en reservation som meddelade regeringen att Sverige borde erkänna folkmordet. Enligt regeringsformen är det nämligen regeringen som styr riket, inte riksdagen. Men den dåvarande alliansregeringen, med utrikesminister Carl Bildt (M) i spetsen, vägrade att följa riksdagens beslut.
Stefan Löfven (S) lovade i april 2014 att han, i rollen som statsminister, skulle arbeta för att beslutet skulle komma in i regeringsdeklarationen.
– Har vi fattat beslut om det i riksdagen så ska vi naturligtvis fullfölja det. En regering har att rätta sig efter riksdagens beslut, det är min bestämda uppfattning, sa han bland annat till Assyria TV.
Inget svar om erkännande
Men så sent som i går ville utrikesminister Margot Wallströms pressekreterare Erik Boman inte ge något svar på om ett officiellt svenskt erkännande är på gång:
”Det är viktigt att minnas också de mörkaste kapitlen i vår europeiska historia, och visa respekt för alla dem som föll offer för dessa övergrepp. Det var ett fruktansvärt övergrepp på ofattbart många människor. Hur en regering juridiskt ska benämna och förhålla sig till historiska massövergrepp, är en fråga som UD gör en översyn av”, skrev han i ett mejl.
Och frågan om ett erkännande av det armeniska folkmordet är känsligt, inte bara i Sverige.
Medan Sveriges ambassadör i Armenien kommer att representera regeringen vid fredagens minnesceremonier i huvudstaden Jerevan har exempelvis Norges statsminister Erna Solberg tackat nej till inbjudan från Armeniens president.
”Det är omstritt huruvida övergreppen på armenierna i Osmanska riket kan klassificeras som ett folkmord”, hävdar norska UD.
Nyligen kallade också Turkiet hem sin ambassadör i Vatikanen efter att påven Franciskus använt benämningen folkmord för händelserna i det dåvarande Osmanska riket för hundra år. Enligt TT blev Turkiet ”förvånat” och ”djupt sårat” över påvens uttalande.
Samtidigt har Turkiet så sent som i veckan försökt att närma sig Armenien. Premiärminister Ahmed Davutoglu säger, enligt TT, i ett uttalande att Turkiet delar armeniernas smärta och vill läka såren från det förflutna. Men han undviker att kalla dödandet under första världskriget för folkmord utan hänvisar till de dödliga förvisningarna av ”osmanska armenier”.
Tyskland stor handelspartner
Begreppet folkmord är för övrigt något som även Tyskland hittills har avvisat. Landet är Turkiets största handelspartner inom EU och 3,5 miljoner människor med turkisk bakgrund bor också i landet. Men nu anser den tyska regeringen att tiden är mogen – enligt förbundskansler Angela Merkels talesperson kommer regeringen i morgon (fredag) att stödja en resolution i förbundsdagen som förklarar massakern på 1,5 miljoner armenier som ett exempel på folkmord.
”Regeringen stödjer resolutionen ... där ödet för armenierna under första världskriget är ett historiskt exempel på massmord, etniska rensningar, fördrivningar och, ja, folkmorden under 1900-talet”, säger Steffen Seibert enligt nyhetsbyrån Reuters.
Johannes Ottestig är reporter på Dagen.
