Annie Lööf vill ge bidrag även till kyrkor hon ser som “sunkiga”

“Sunkigt”, är ordet Annie Lööf använder om samfund som inte vill viga samkönade par, samtidigt som hon accepterar deras rätt till självbestämmande i teologiska frågor.

När Dagen träffar Centerpartiets ledare vill hon varna för en tuffare migrationspolitik vid ett eventuellt maktskifte men undviker att tala om målkonflikten med Socialdemokraterna när det gäller konfessionella friskolor.

VÅRGÅRDA. Det märks att valrörelsen kommit i gång på allvar. När Annie Lööf berättar om sitt liv just nu är det en lång uppräkning av ortsnamn som har eller ska passeras då det kampanjas inför valet.

– Man får påminna sig om var man är någonstans, säger hon lite skämtsamt till Dagen.

Vår intervju börjar med konfessionella friskolor och Centerpartiets positiva hållning till denna skolform.

– Vi tror på valfrihet och ska man ha verklig valfrihet så krävs det en mångfald av skolor, säger Annie Lööf.

I stället för att införa förbud för konfessionella friskolor säger hon att det viktiga snarare är att ställa krav och att stärka tillsynen för att hålla avarterna borta.

– Så länge man håller sig till läroplanen och den lagstiftning som gäller och klarar tillsynen, då ska man få ha en konfessionell eller pedagogisk inriktning.

Olika viljor

Samtidigt är det här numera en politiskt omtvistad fråga. Såväl Liberalerna som Socialdemokraterna vill ha ett totalförbud och som ett steg på vägen har den nuvarande S-regeringen presenterat ett lagförslag som ska förbjuda nyetableringar av konfessionella friskolor. Till hösten kommer riksdagen att rösta om lagförslaget.

Vad säger du om det?

– Att den politik som får majoritet i riksdagen kommer att genomföras, svarar Annie Lööf.

Hon fortsätter att beskriva Centerpartiets förhållningssätt, där hon målar upp sitt parti som ett grönt mittenalternativ som söker konstruktiva lösningar. När det gäller skolan säger hon att de sätter eleven i centrum. När det gäller konfessionella friskolor är hon tydlig med att de som inte sköter sig ska stängas.

– Men jag ser ingen anledning till att begränsa konfessionella friskolors utveckling.

Men det gör alltså Socialdemokraterna, det parti som Centerpartiet kan komma att samarbeta med efter valet då en regering ska bildas. Frågan är hur Centerpartiet tänker agera då, kommer de att rösta på S-förslaget om ett etableringsstopp.

– Vi kommer att rösta på vår politik och det sätt vi tycker är rimligt, svarar Annie Lööf.

Men när det här kommer upp i skarpt läge i riksdagen, då ni kanske sitter i en regering med S, vad tänker ni göra då?

Annie Lööf rynkar ihop ansiktet och verkar helt oförstående inför frågan.

Du förstår inte vad jag menar?

– Nej, jag förstår inte frågan, svarar hon.

Det är svårt att avgöra om Annie Lööf verkligen inte förstår resonemanget, eller om det bara är ett sätt att undvika att spekulera om vad som ska hända i ett framtida regeringssamarbete med Socialdemokraterna. I stället börjar hon prata om att Centerpartiet är ett av få partier som inte hemfaller åt populism och att de vill se konstruktiva lösningar för att bygga en bättre skola.

– Oavsett huvudman ska man bedriva en bra skola som är likvärdig för elever med kunskap i centrum. Skolor som uppfyller det ska naturligtvis få drivas vidare.

Annie Lööf lägger sedan till att ett totalstopp för konfessionella friskolor strider mot Europakonventionen. Men hon tar också upp att Centerpartiet inom ramen för januariavtalet tidigare har gått med på att tillsätta en utredning för att kunna stoppa nya religiösa friskolor.

Så kommer ni att gå med på det igen efter valet?

– Vi går till val på vår politik, andra får svara för sin, säger Annie Lööf.

Hållbar migrationspolitik

När vi byter ämne till migrationspolitik nickar Annie Lööf instämmande i beskrivningen att Centerpartiet är för en generös migrationspolitik. Samtidigt har partiet landat i att vi ska ha tillfälliga, inte permanenta, uppehållstillstånd.

Varför?

– En humanistisk migrationspolitik bygger på att den är långsiktigt hållbar och för att den ska göra det krävs en bred majoritet som står bakom den, säger Annie Lööf.

– Nu har vi äntligen fått på plats en permanent lagstiftning. I den helheten ingick också tillfälliga uppehållstillstånd, men vi såg ett väldigt stort värde i att få in humanitära skäl och möjlighet till familjeåterförening. Det var grundläggande delar för att Centerpartiet skulle ställa sig bakom lagstiftningen.

Ta fajten

Annie Lööf håller inte med i beskrivningen att Sverige fortfarande ligger på EU:s miniminivå när det gäller migrationslagstiftning, utan hon menar att den har blivit mer human efter att den bearbetats om för något år sedan.

– Men till höger om oss finns det fyra partier som vill riva upp den. Skulle vi få ett annat valresultat i höst där de fyra högerpartierna får makten kommer de att göra en mycket stramare migrationslagstiftning. Här kommer vi att ta fajten för en politik som står för medmänsklighet.

Men finns det något som ni vill ändra på?

– Det bästa för människor på flykt är att veta vad som gäller och att ha en förutsägbarhet och långsiktighet. Det bästa nu är att den lagstiftning som trädde i kraft för ett år sedan ska gälla framöver. Skulle man riva upp den lagstiftningen skulle man öppna Pandoras ask.

Demokrativillkor viktigt

En annan politisk fråga med religiösa förtecken som poppat upp inför valet handlar om bidrag till trossamfund. Regeringen har lagt fram ett förslag på demokrativillkor, där flera röster från den kristna sfären har varnat för att förslagen är alltför långtgående och riskerar att drabba trossamfunden hårt.

Vad säger du om demokrativillkoren?

– Att det är helt grundläggande att man ska uppfylla demokrativillkor för att få ta del av statens bidrag, säger Annie Lööf.

– Det finns i dag trossamfund som exempelvis jobbar med omvändelseterapi för hbtq-personer, som står bakom oskuldskontroller och tillåter barnäktenskap, sådant ska inte svenska skattemedel finansiera.

Vilka samfund det rör sig om vill Annie Lööf inte specificera, utan konstaterar att de exemplen redan blivit omskrivna.

– De kyrkliga samfunden är en viktig del av civilsamhället och jag står bakom att vi ska ha skattepengar som finansierar dem. Men när man ska få ta del av skattebetalarnas pengar är att viktigt att leva upp till de grundläggande demokratiska villkoren om människors lika värde.

Annie Lööf säger också att demokrativillkoren för trossamfund bör utvidgas och även inkludera kommunala bidrag, inte bara statliga.

De flesta trossamfund viger i dag inte samkönade par och flera tillåter inte kvinnor i ledande positioner, har de rätt till bidrag ändå?

– Utifrån mitt perspektiv är det väldigt sunkigt att man inte gör det, men som politiker är det viktigt att hålla armlängds avstånd, för trossamfund har också enligt Europakonventionen rätt till en viss autonomi, säger Annie Lööf.

Jacob Zetterman

Jacob Zetterman är reporter på Dagen.